Om lärares lön och deras intellekt. Analys av ett drev.

Den läsare som råkar ramla in på denna rubrik, bör veta följande bakgrund:

I vintras fick Skövdes politiker ett brev där lärarförbunden önskade högre löner.

Jag svarade med två sätt på vilket det kunde ske.

I mitt brev tas två problem upp. Ett rör möjlighet att lära in, det andra förmåga att lära ut.

Det första är att svenska elever i internationell jämförelse får mycket lite tid med lärare. Vi är sämst i OECD. Det slår mot elevernas möjlighet att lära in. Jag gav en referens till studien.

Det står att det vore värt högre lön att rätta till detta. Jag efterlyser konstruktiva tankar i lärarkåren på hur vi kan ordna det, men har till dags dato ej hört något. Det är knäpptyst.

Det andra problemet är att: I en internationell jämförelse, utförd av OECD, så presterar svenska lärare lågt relativt befolkningens intellektuella prestation. Jag gav en referens även till den studien. Det var ett elektroniskt brev, så jag bifogade även en länk.

Jag var själv om att svara. Såhär i efterhand kan man inte skylla de andra för att de behöll sin åsikt för sig själva. Mina ord vantolkades och lösryckta citat, plockade ur sitt sammanhang och därmed berövade sin innebörd, skickades vidare ut i lärarrummen av facken. Där upprördes medlemmarna.

Tekniken att rycka citat ur sitt sammanhang kallas cherry-picking. Den används när man inte vill ha dialog, utan endast önskar skada motparten.

Jag svarade inte då, utan lät drevet gå förbi, en erfarenhet rikare.

Jag vet nu att lärares lön och i synnerhet koppling till intellektuella förmågor är ett Tabu.

Lärarnas riksförbunds lokale ordförande använde 30-tals referenser och Lärarförbundets riksordförande, Siren, tog fram tillmälet “Stolpskott”, utan att någon av dem då mött mig och samtalat.

Varför detta? Det kan vara intressant att analysera ett drev.

Tillmälen använder man först när man inte har några sakargument kvar och Siren började med tillmälen. Slutsatsen måste vara att hon inte hade några bärande sakargument att tillföra. Hon var upprörd. Mitt brev var på två A4 och hon fann visst inget sakfel däri, eller intelligent att säga därom.

Lokale ordföranden för lärarnas riksförbund uppfyllde å sin sida omgående kriterierna för Godwins lag.

” Godwins lag gäller bland annat de fall då en part jämför sin motståndare med nazister eller Hitler på ett direkt eller indirekt sätt i någon form av guilt by association, men det är bara en av lagens tillämpningar. Lagen brukar åberopas för att påpeka att liknelser med nazister och Hitler är klichéartade och sällan relevanta. Framförallt brukar sådana liknelser uppträda då diskussionen redan urartat till den grad att den knappast leder till något fruktbart. Att dra sig ur diskussionen i detta skede är enbart hedersamt. ”

-Wikipedia

Jag drog mig naturligtvis ur diskussionen utan att bemöta huruvida mina tankar “var från 30-talet” eller om jag är ett “stolpskott”. Redan att tekniken cherry-picking togs fram var ett tydligt tecken att dialog var oönskat från Lärarförbundens sida, då.

Uppmärksamheten som lärarfackens utfall gav upphov till var däremot av godo.

Mitt svar på lärarfackens brev diskuterades i regeringen och senare kom beslut om inträdeskrav på lärarutbildningar och beslut om något utökad lärarledd tid. Vilket intressant nog berör de två punkterna i mitt svar och är mycket glädjande förbättringar. Väl värda att genomlida ett drev eller två.

Det om bakgrunden.

Detta gamla drev aktualiseras nu igen då två lokala ombud för Lärarnas Riksförbund fick slut på argument i en skriftväxling med skolnämndens ordförande om något annat ämne.

De valde då att skifta ämne till lönefrågan och använde mig som tillhygge.

“Rikskändisen Torbjörn Bergman tog i vintras bladet från munnen och förkunnade att lärarna är intellektuellt underlägsna och förtjänade lägre löner.”, skriver de två killarna som heter Per och Johan.

Den ironiska tonen “rikskändis” kan jag tåla det var, som sagt, bara bra att lärarfacken gav sakfrågorna sådan uppmärksamhet. Men resten av det Per och Johan skriver, det stämmer helt enkelt inte.

Först detta om att lärare är “intellektuellt underlägsna”. Det är ett mycket otrevligt språkbruk, som jag inte använt.

Det är däremot ett faktum, fastställt i en studie av OECD, att svenska lärare presterar lägre intellektuellt relativt den svenska befolkningen än vad utländska lärare gör relativt sin befolkning.

Det är helt okej att bli arg över detta sakernas tillstånd, men det är inte okej att bli arg på mig för att jag berättar om det.

Per och Johan gör sig skyldiga till att skjuta på budbäraren när de ogillar budskapet.

Därtill är detta, med var i befolkningen som lärare rekryteras, en situation som har förvärrats, sedan 90-talet. Det var därför beslutet om att införa inträdeskrav på lärarutbildningar gör mig så glad.

Svenska lärares intellektuella förmåga per årsklass.

20140707-073103.jpg

Figur från IFAUs rapport 2008:25, Grönqvist och Vlachos

IFAU http://ifau.se/Upload/pdf/se/2008/r08-25.pdf

Rapporten ovan säger i sin sammanfattning att:

“I denna rapport visar vi att nyblivna högstadielärare i Sverige i allt mindre utsträckning kommer från den övre delen av fördelningarna av olika förmågor. ”

Vad var det då lärarförbunden alltjämt försöker korsfästa mig för? Jo jag skrev:

“Det finns två parametrar jag vill ta upp där Sverige står ut negativt i internationella jämförelser … 2. lärare som kommer från den lägst intellektuellt presterande halvan av befolkningen.”

När jag skrev min sammanfattning av OECD:s rapport hade jag inte läst Grönqvist och Vlachos. Men det de säger är något mycket snarlikt. Jag borde infogat ordet “Andelen lärare som…” Eftersom mina ord kunde förvrängas till att låta människor tro att jag anser att varje lärare kommer från den lägst presterande halvan av befolkningen.

Har man ens en grundkurs i statistik förstår man att så inte kan vara fallet, man måste illvilligt vilja vantolka mina ord för att få det dithän, men det var vad som gjordes. I den cherry-picking lärarförbunden ägnade sig åt togs helt sonika ingressen om att det rörde sig om ett mätetal i en internationell jämförelse bort och lärarfackens ledning utmålade det som ett löst tyckande från min sida omfattande varje lärare. Referensen och länken till undersökningen togs bort.

Naturligtvis blev medlemmarna arga. Men jag avsåg aldrig att klumpa ihop alla lärare som ett medeltal. Naturligtvis finns det en spridning, en fördelning, av alla de förmågor som krävs inom lärarkåren. Där finns lärare som är medlemmar i Mensa, ja jag vet. Men det är också så att när vi närmar oss medeltal 50 i diagrammet ovan så närmar vi oss ett läge där varannan lärare plockas från den lägst presterande halvan av befolkningen. Det är farligt nära att bli en negativ spiral.

Det är således ett problem att medeltalet för svenska lärares intellektuella förmåga är lågt relativt befolkningen och har tills nyligen fallit kraftigt. Det måste få diskuteras, utan drev och tillmälen.

Studera diagrammets graf för lärarstudenters kognitiva förmåga, den rasar, det är oroande. Tabu eller ej.

Det är deras resultat på mönstringens test.

“Vårt första mått är en skattning av kognitiv förmåga från den militära mönstringen. Måttet är en sammanvägning av den mönstrandes logiska, verbala, spatiala och tekniska förståelse och motsvarar ungefär ett traditionellt IQ- test.”, säger Vlachos och Grönqvist.

Så gott som varje år skrev någon alla rätt på detta test vid mönstringen, jag är en av dessa få. Eva-Lis Siren, lärarkårens främste företrädare, kallade mig likväl “stolpskott”. Var är isåfall lärarkåren på väg, Siren, om det du kallar “stolpskott” är vid skalstreck 100?

Nej, epitet som “underlägsna” och “stolpskott” har jag inte tagit i min mun. Sådant får andra ägna sig åt.

Däremot är det som Kaari Uusikylä, professor i tillämpad pedagogik säger:

“Det talas nuförtiden en hel del om elevernas begåvning. Vore det dags att börja diskutera också lärarnas begåvning? ”

Samt, “Att värdesätta lärarens intellektuella förmåga kan inte på något som helst sätt förringa hans eller hennes övriga värdefulla egenskaper.”

Det är just vad jag vill. Att värdera lärares intellektuella förmåga. Att värdera den förmågan och premiera resultatet av den. Att premiera lärares förmåga att lyfta sina elevers kunskapsutveckling.

Sedan starten av denna blogg (förra decenniet) har följande banner legat uppe och jag menar det som står:

20140707-081544.jpg

Hur kan då Per och Johan vantolka och få detta till att “…lärare förtjänar lägre löner.”

Jag föreslog i det brev lärarförbunden gjort vad de kunnat för att korsfästa mig för lärarlöner upp till 50.000 kr per månad för de allra dugligaste lärarna. Hur kan Per och Johan välja att tolka de orden som “lärare förtjänar lägre löner”, innebörden av mina ord är tvärtom:

En bra lärare ska ha en bra lön.

Jag föreslog i mitt brev två sätt på vilket lärare kan få högre lön. Det ena har lärarförbunden antagligen valt att släppa, det om att ge barnen mer tid för instruktioner. Det andra sättet var de två lokala ordförande positiva till vid ett möte. De uttryckte sig positivt till lönedifferentiering efter duglighet. Det var mycket glädjande besked.

Jag föreslog därefter tillägget till moderaternas handlingsprogram att “Värdera lärares effekt på elevers kunskapsutveckling” och vann stämmans bifall.

Jag hoppas nu på gehör i hela alliansen, så att vi på sikt när vi fått kvalitetsstyrning på plats av skolans viktigaste komponent – läraren – kan bli löneledande för de allra bästa lärarna. Så vi kan lära av dom, attrahera dom, behålla dom och stimulera dem till nya stordåd.

Idag är en duglig lärares främsta möjlighet till lönekarriär att fjärma sig barnen och bli rektor. Jag vill skapa drivkrafter för att istället ta sig an och lyfta barnens kunskaper.

Läraryrket har ingen kvalitetsstyrning idag och därmed inte någon lönekonkurrens om högt duglig personal. Ingen vet vilka de är. I andra yrken finns denna konkurrens som även drar upp den genomsnittliga nivån genom att dra isär lönestrukturen. Det är genom att på det viset låta några gå före, i kraft av sin duglighet, som läraryrkets attraktionskraft kan höjas långsiktigt.

Jag kan bara önska att jag därvid en dag inte längre blir medvetet misstolkad.

Kommentarer:

Kommentera