Skolverket duckar för skolans problem i ny analys.

Skolverket tar katten kring het gröt till en helt ny nivå i sin senaste rapport. RAPPORT 467 2018 . En 106 sidig orgie i diagram och statistik som belyser skola ur en enda aspekt/synvinkel. Socioekonomisk bakgrund.

Tidigare rapporter publicerades 2006 och 2012. Rapporten sägs vara – och är säkert också – ett underlag för diskussion och åtgärder när det gäller likvärdigheten i grundskolan. Det är mot denna bakgrund väsentligt att skolverket undviker den tyngsta förklaringen till ökande spridning i skolresultat.

Detta duckande för de stora effekterna, hymlande om där Sverige har störst problem och störst förbättringspotential, förklarar också varför vi har så stora problem. För: Utan öppen debatt om sakernas tillstånd och utan en fullständig analys, så kan man heller inte dra rätt slutsatser, göra en riktig prioritering och vidta rätt åtgärder.

Tur är att även andra analyserar skolan. OECD har också nyligen släppt en rapport.The Resilience of Students with an Immigrant BackgroundFactors that Shape Well-being(webbsida). (Klicka här för Direkt till .pdf) Där kan vi konstatera genom att studera detta diagram:…att för svenska elever med utländsk bakgrund, så, efter det att man eliminerar hela effekten av socio-ekonomisk bakgrund (markerat med rött nedan)….Kvarstår en – mycket större effekt – där elever i Sverige med utländskt ursprung missgynnas relativt dem med svenskt ursprung.. just på grund av sitt ursprung (markerat med grönt nedan). Alltså Rött – socioekonomi, liten effekt och det enda vi talar om i svensk debatt. Grönt – ursprung- gigantisk effekt där Sverige utmärker sig bland de sämsta, men det talar vi inte om? Hur kan Skolverket skriva 106 sidor om socioekonomi utan att presentera denna minst tre gånger så stora effekt av ursprung? Tidigare har BRÅ mörkat dylik analys om sexualbrott för att skydda förövare och torgfört falska uppgifter om ökad anmälningsbenägenhet istället, Läs om de exploderande sexualbrotten, här: anmälningsbenägenheten ned till en tredjedel på fyra år. Men i detta sammanhang är det elever med utländsk bakgrund som är de missgynnade och de utsatta. Så varför gå som katten kring het gröt, nu?

Visst har detta med föräldrars ekonomi en effekt och förtjänar att analyseras och adresseras, men den bleknar i jämförelse med om dem och du som elev är född här i landet eller ej och om du har språket.

Att resultat i skolan beror av socioekonomisk bakgrund är ett universellt fenomen i världen och Sverige står inte ut negativt i en sådan jämförelse. Däremot är vi i en internationell jämförelse mycket dåliga på att ta tillvara på de med utländskt ursprung. Förbättringspotentialen därmed mycket stor.

Men detta debatteras knappt. En följd av att det inte analyseras och visualiseras.

Därför vore det tacksamt att socioekonomi som i media och allmän debatt dominerande förklaringsmodell för skillnader i skolresultat balanserades genom att man också nämner den större effekten av ursprung där svensk skola har större potential till förbättring.TT har kablat ut denna skeva rapport från Skolverket. Med dess partiella analys och den bristfälliga problembeskrivning som kommer därur återupprepas nu i varje ortstidning.

Ska en kommande alliansregering behöva, liksom till BRÅ, påtala det uppenbara genom att beställa en rapport av Skolverket som analyserar effekt på skolresultaten av ursprung?

Alltså: Enligt OECD:s nyss släppta rapport (se diagram) så är elever med utländsk bakgrund mer missgynnade i svensk skola än deras motsvarighet missgynnas som snitt i EU och snitt i OECD även efter det att OECD statistiskt eliminerat hela effekten av socioekonomi.

Men det enda skolverket berör är effekten av socioekonomi.

De analyserar visserligen effekten av socioekonomi för de med utländskt ursprung, men inte effekten av just utländskt ursprung.

Detta är verkligen att omsorgsfullt runda den viktigaste förklaringen, eftersom den i skolverkets analys – när man sitter med dessa data uppdelade så som de gjort- måste stått ut för de som gjorde den likt ett fyrbål i mörkret.

Likväl tiger och duckar skolverket denna effekt och presenterar den ej. Än mindre sätter de den i relation i internationell jämförelse och visualiserar den enorma förbättringspotentialen upp till OECD snitt och bortom.

Varför hålla detta hemligt?

Det är fullständigt underkänt betyg ni får, Skolverket, för hur ska man seriöst kunna förbättra skolan om man inte öppet talar om tillståndet i den och de orsakssamband, som råder.

Kommentarer:

Kommentera