Om politikers arvoden i Skövde kommun.

Arvodesnivåer för kommunpolitiken har nu fastställts, per proxy. Enär riksdagens arvodesnivåer brukar fastslås såhär års, nu till 66900 kr och förändringen av kommunala arvoden i vårt fall har koppling till dessas ökning med 2,3% mellan åren 2018 och 2019.

Då kommer tidningars bevakning av detta i kölvattnet och på förekommen anledning skriver jag därför detta. För “påökt med 2,3%” är långt ifrån den enda förändringen mellan dessa två år.

Skövde kommun har den ordningen sedan flera mandatperioder tillbaka att besluta om politisk organisation och andra viktiga frågor som rör förtroendevalda innan valutgången är känd. Däribland vilka arvodesnivåer och vilka uppgifter som hör till olika uppdrag. Det underlättar samverkan mellan majoritet och opposition och förenklar det politiska arbetet med att nominera kandidater till olika poster. En politikergrupp (kallad 19mannagruppen), vald av kommunfullmäktige, bestående av kommunalråden samt två representanter för de partier som är representerade i kommunfullmäktige utgör politikergruppen.

Denna politikergrupp har jobbat med undergrupper / arbetsgrupper som bereder förslag till den större gruppen. Jag har i några mandatperioder ingått i den arbetsgrupp som hanterar arvoden. Under denna tid har de sammanlagda arvodesbeloppen haft en mycket blygsam ökning, tvärtemot gängse uppfattning. Detta eftersom ingen rapporterat om den utvecklingen.

Genomgången i lokaltidningarna brukar ha karaktären av hur enskilda posters arvode i Skövde har förändrats från föregående år, eller hur mycket arvode i kronor en viss post har relativt andra i en och samma kommun ett visst år. Det är som bäst en halv jämförelse, som där görs.

Hittills har jag dock inte sett en enda jämförelse av hur den totala kommunala kostnaden för arvoden utvecklar sig över tid. Ej heller har någon journalist beskrivit hur den totala politikkostnaden förhåller sig relativt andra kommuner. I politikergruppen arbete med arvoden är det dock detta som mer än annat varit mitt eget och mitt partis fokus: Att fortsätta hålla igen den totala kostnaden för politiken. Och den nyss avslutade politikergruppen hade som gemensam målsättning att den totala politikkostnaden ej skulle tillåtas öka.

Jag kan tipsa om SKL:s jämförelsetjänst.

I flertalet jämförelser så befinner sig Skövde under snittet för år 2017. Tex har vi 2017 den 8:e lägsta kostnaden för politikens nämnd och styrelseverksamhet bland Västra Götalands 49 kommuner. Eller 303 kronor per invånare mot medeltalet i riket på 329 kronor och även under medeltal för kommuner i intervallet 50t–90t som är 319.

Det har inte alltid varit så att Skövde varit under medel. 2009–-2011 låg vi över riksmedeltal och då var även den totala kostnaden per capita högre än nu, som högst 378 kronor år 2011.

Arvodesnivåerna som gäller för kommande mandatperiod är i stort utformade efter samma principer som gällt innevarande mandatperiod. Arvodesbestämmelserna och därmed arvodesnivåerna är antagna av det avgående fullmäktige i konsensus på förslag av en ”politikergrupp” sammansatt av representanter från varje parti ur det avgående fullmäktige att gälla för det tillträdande fullmäktige. De är så att säga formade i förväg, i dialog och i enighet. Tack vare media så formas de även i transparens och öppenhet. Detta tycker jag sammantaget är en god ordning.

Arvodesnivåer är en gång valda utifrån en bedömd tidsåtgång och hur stort ansvar som följer av uppdraget och nu något finslipade efter samma principer.

De kommunala arvodena i det populärt kallade arvodesreglementet, som formellt heter arvodesbestämmelser, är uttryckta som (olika) andel av en riksdagsledamots arvode. Av detta följer att även om de andelar respektive uppdrag berättigar till i stort bibehålls från föregående mandatperiod, så kommer arvodet i kronor räknat att öka med samma procentsats som riksdagens arvoden ökar. Det liknar den årliga löneutveckling man oftast får i näringslivet vid bibehållen befattning.

De få förändringar som gjorts av dessa andelar från tidigare reglemente till nuvarande är mest följden av organisatoriska förändringar om än dessa organisatoriska förändringar också till del haft som mål att hålla nere arvodesnivåer så är det inte deras enda målsättning. Som exempel har inte längre kommunens representant i kommunalförbundet Räddningstjänten Östra Skaraborg, RÖS ett fastställt deltidsarvode, eftersom uppdraget numera ingår i ett redan heltidsarvoderat kommunalråds uppdrag. Vips sparas då pengar. Därutöver har exempelvis arvodet för representanter i Skövde Nät helt utgått, eftersom bolaget kommer ingå som dotterbolag i Skövde energi och två styrelser blir en.

En förändring med ökad differentiering har gjorts som ger bättre uttryck för att bolagen är olika stora, det innebar i huvudsak något högre arvode i Skövde Bostäder och dito i Skövde Energi än i de andra bolagen.

Samtidigt har vi tagit bort en nämnd, arvodesnämnden och därmed även alla dess arvoden, vi tillsatte den en mandatperiod mest för att skapa insyn och transparens i bedömningen av de arvoden som utbetalas men den är nu avskaffad då den var undersysselsatt och dess uppgifter återförda till KSAG, kommunstyrelsens arbetsgivarutskott.

Effekten av dylikt på totala arvodesnivåer har jag aldrig sett omskrivet. Bra då, med denna blogg.

Totalt sett innebär av politikergruppen föreslagna och av det avgående fullmäktige beslutade förändringar från föregående mandatperiod att det nu fördelas något lite färre ”procentenheter” med arvoden vilket kan jämföras med att det nu är färre timmar som politiker betalas för. Det faktum att riksdagsledamöters arvoden höjs innebär likväl att det är en ”löneutveckling” per timma och därtill sannolikt en något höjd politisk kostnad totalt sett vid mandatperiodens slut än vid dess början. Men totala kostnaden 2019 kan mycket väl komma att bli lägre än den för 2018.

Jag förväntar mig med de nya arvodesnivåerna att vi även 2019 och framåt kommer ligga under snittet för riket och under snittet för Västra Götalands kommuner.

Jag tycker det förtjänar att påtalas att kostnaden totalt sett inte skenar över tid. Tex var kostnaden för nämnd och styrelseverksamhet 285 kronor per Skövdebo år 2007 och 303 kronor år 2017. Det är en ökning med 18 kronor per Skövdebo på 10 år, eller 6,3%.

Under samma tid har Skövdebornas kostnad för den egentliga kommunala verksamheten gått från 43972 kronor per invånare till 60138 kronor. En ökning med 16166 kronor, en ökning med 36,8%

Dessa artiklar om arvodesnivåer blir lätt annars tagna helt ur sitt sammanhang.

Den politiska overheadkostnaden i Skövde har sjunkit både som andel av omsättningen och relativt jämförbara kommuners medel.

Detta beror på inte endast valda arvodesnivåer för uppdragen som brukar vara medias fokus, utan även återhållsamhet med antalet politiska uppdrag där Skövde har tämligen få politiska uppdrag och mitt parti har varit tämligen ensamt om att hålla igen och bromsa antalet politiska uppdrag, återhållsamhet och kontroll på uttag av förlorad arbetsförtjänst (något jag själv har rätt till men har valt att avstå från) samt sådant som återhållsamhet med resor, konferenser och representation där min bedömning är att vi överlag har en sund kultur i Skövde av att hushålla med medel för dylika aktiviteter till de fall då det gör en god nytta.

Jämför exempelvis Skövdes Servicenämnds sammanlagda kostnad för resor och konferenser den gångna mandatperioden med Göteborgs intraservice dito. Dessa har nog ungefär samma personalstorlek och omsättning (Servicenämnden i Skövde har 540 anställda och omsätter en knapp miljard så sannolikt är den något större). Intraservice har gjort fel och betett sig illa i 81 av 100 resor. Vi har gjort 0 resor.

Så politiker kan kosta på fler vis, än med sitt arvode. Det är värt att minnas.

Flera av de politiska uppdragen i Skövde innebär ansvar över miljardbelopp i nyanskaffningskostnad för kapitalet man förvaltar, flera hundra anställda och i något fall tusentals. Omsättningar på flera hundra miljoner kronor, i några fall miljarder. Andra uppdrag innebär visserligen färre anställda men myndighetsutövning som direkt berör mycket stora värden hos organisationer och enskilda och därmed ett stort ansvar.

En jämförelse jag inte kan hjälpa dig som läsare att göra med samma precision som den mellan kommuner är hur dylikt ansvar och uppdrag med samma tyngd betalas inom näringslivet. Men den jämförelsen är relevant.

I mitt parti, moderaterna, har vi som exempel haft visst bekymmer att lyckas rekrytera och behålla dugliga nämndsordföranden med motsvarande erfarenhet från Näringslivet, förrän möjligen efter deras pension. Så, däri ligger baksidan av om vi skulle välja att sänka arvodesnivåer. Det blir då svårare att rekrytera tillräckligt skärpta / erfarna ordföranden om de väljer att lägga sin tid och energi inom uppdrag av motsvarande tyngd i näringslivet så blir både mediabevakning av deras värv lägre och arvodet högre, vilket skulle medföra kompetensförluster i ledningen av kommunen, vilket är dyrt det med om än på ett annat vis. Därför, i denna avvägning, har vi snarare valt att hålla nere antalet arvoden än att hålla nere varje enskilt arvodes nivå, liksom vi valt att inkludera fler roller i befintliga uppdrag/arvoden. I detta är de under denna mandatperiod inrättade beredningarna till kommunstyrelsen ett exempel. De är i allt väsentligt som en nämnd i vad avser ärendes dignitet och tyngd, men samtliga ledamöter av beredningarna uträttar sitt uppdrag där inom ramen för sitt presidiearvode i annan nämnd. Hellre dugliga politiker med tillräcklig möjlighet att avsätta tid från sitt jobb/företag till politiken, än många politiker kan tanken bakom våra arvodens utformning också formuleras.

I vilken mån skattebetalarna sedan också får vad de betalar för berättar de vart fjärde år. Om vi underpresterar byts vi förhoppningsvis ut mot bättre. Men jag finner det olyckligt att media upprepat gör en mycket förenklad bevakning av arvodesfrågan och inte jämför kostnaden totalt sett över tid och över kommungränser.

Den bild allmänheten hittills fått via tidningar är därför inte en komplett bild.

Kommentarer:

Kommentera