Normaliseringen av sexualbrott och orsakerna bakom deras ökning.

Nyligen släpptes delar av den Nationella Trygghets Undersökningen, NTU.

Vi har ett problem.

Exakt så som jag förutsåg 2016 i ett blogginlägg här, så har sexualbrotten ökat dramatiskt.

Emellertid anför kriminologer vid BRÅ som gör studien alltjämt ökad anmälningsbenägenhet som förklaringsgrund till den ökade självrapporteringen av brott i NTU. Detta svepskäl, är nu liksom tidigare inte en möjlig förklaring. BRÅ motsägs av samma undersökning, sin egen, där det även mäts anmälningsgrad.

Dessa diagram från tidigare artiklar här på bloggen. För aktuella datapunkter på anmälningsgrad får man vänta tills hela NTU släpps i januari. Men som synes skenar sexualbrotten samtidigt som anmälningsgrad tvärnitar. En kombination som innebär normalisering av brottet och myndigheter som resignerat. Det är alarmerande i sig, men förklaringen finns på annat håll.

Det brukar anföras och är en klok synpunkt att korrelation inte är detsamma som orsak. Det vill säga OM anmälningsbenägenheten faktiskt hade ökat, så är det inte ens då säkert att det är orsaken till ökad självrapportering av utsatthet. Men när som nu utsattheten ökat samtidigt som anmälningsbenägenheten sjunkit mycket kraftigt, ja då kan man med säkerhet säga att den kollapsande anmälningsbenägenhetens “ökning” inte orsakat en högre utsatthet.

BRÅ skönmålar, senast kriminologen Nina Rung i presentationen av NTU om anmälningsbenägenhet.

Detta är en stor skada, för utan diskussionen om de verkliga bakomliggande orsakerna så kommer de heller inte att adresseras med politiska åtgärder.

Brottsförebyggande rådet, är därför varken rådiga eller brottsförebyggande. Det är i en klar analys av orsakssambanden och inte i ett fortsatt förtigande av dom som nyckeln finns till att förebygga brotten.

Exploderande brottslighet, främst ökning av sexualbrott. 6,4% av befolkningen säger sig nu ha blivit utsatt under ett enda år, 2017, somliga av dem vid upprepade tillfällen. Även de svårare formerna av sexuella övergrepp som kunnat brottsrubriceras som våldtäkt ökar kraftigt. Överfallsgruppvåldtäkter är ett särskilt otäckt och ökande fenomen.

Vi behöver en analys.

Vad är då orsaken?

Det finns säkerligen flera. Jag tänker belysa två:

1. Det är ett känt faktum att mansöverskott leder till våld och brott. Något bland andra Hans Rosling varnat för. Det konstaterades nyligen att de 20 mest sköra och våldshärjade länderna alla har ett stort mansöverskott, men inte som följd av skev migration utan genom polygami. Följden är dock densamma, ett överskott på unga ensamma män med våldskapital.

2. Det är ett väl bekräftat faktum i studier från alla våra nordiska grannländer liksom tidigare BRÅ, på den tiden då de bättre gjorde sitt jobb, att män med ursprung från patriarkala kulturer med skev kvinnosyn, som de i MENA (Mellanöstern och Nordafrika) är kraftigt överrepresenterade som förövare, vilket medför att hela gruppen utrikes födda blir överrepresenterade. Bland offren drabbas kvinnor med utrikes föräldrar i högst grad.

Jag tänkte visa på utvecklingen för kombinationen av ovanstående två faktorer över tid, så nära svensk offentlig statistik kan tillhandahålla den.

Som synes av första diagrammet har storstadsområden och dess pendlingskommuner ett lägre mansöverskott bland unga utrikes födda på en aggregerad nivå, högst sannolikt är det dock dramatiskt annorlunda i vissa av deras förorter, medan stadskärnan är mer homogen och har ett kvinnoöverskott.

Övriga kommuner (andra diagrammet) har ett alarmerande högt och ökande mansöverskott bland unga med utländskt ursprung.

Bland kommungrupperna har landsbygdskommuner (+53% diagram ej visat) och bland dem landsbygdskommuner med besöksnäring (+ 60% sista diagrammet) högst mansöverskott bland unga utrikes födda. Känt är att dessa landsbygdskommuner sedan länge har ett demografiproblem med att tjejer oavsett härkomst i högre grad flyttar därifrån, än killar.

Det finns således en spridning på detta över ytan. Lägst är problemet i de stadskärnor och urbana centra där rikspolitiken formas och BRÅs analyser görs, störst är problemen med utrikes föddas könsobalanser i dessa städers utanförskapsområden och i landsbygdskommuner. Sällan mötas dessa två världar.

Och att det främst är på annan plats än där de stora mediehusen och public service finns som det demografiska problemet eskalerar kan möjligen förklara att det ej tas upp till debatt, utan tvärtom skyls över med svepskäl och undanflykter, såsom anmälningsbenägenhet.

Detta kräver åtgärder.

Nyligen har förslag remitterats ut om en nyordning för mottagandet i kommuner. Detta skissar på en modell där områden med redan hög andel utrikes födda och problem med integration ska undantas från placeringar. Men den skeva könsfördelningen beaktas inte i detta förslag, man söker inte stävja att demografin slits isär.

Detsamma kan sägas om nationell migrationspolitik. Fortfarande är mottagandet mycket skevt åt fel håll.

Eftersom det fortfarande tas in väldigt många av ursprung från de regioner som är överrepresenterade som förövare och eftersom det fortfarande tas in fler män än kvinnor så kommer den negativa utvecklingen att fortgå.

Jag menar att en förändring behövs av nationell migrationspolitik där lägre volymer från MENA bör vara en målsättning, och att – om något – acceptera fler kvinnliga än manliga asylsökande för att efterhand korrigera de obalanser som uppstått i demografin och låta migrationen vara en positiv istället för en destruktiv kraft med avseende på tryggheten. Kvinnor är också de mest utsatta i konfliktområden, så att som hittills prioritera männen är allt annat än feminism, humanism och empati.

Därtill krävs att hänsyn inte endast tas till om andelen med utländskt ursprung redan är för högt, utan även vilken könssammansättning som finns på respektive ort/område vid kommunplacering av nyanlända. I syfte att inte ytterligare eskalera brottsskapande könsobalanser.

En förändring till krävs.

Vi behöver kunna tala om detta sakligt i offentligheten utan att kasta glåpord på varandra. Minns att de mest frekvent utsatta är tjejer med utrikes födda föräldrar. Det är på inget vis ett dunkelt syfte att göra dem och andra kvinnor tryggare. Det är inte heller uttryck för en dålig människosyn att vilja skapa ett tryggare samhälle med mindre brott. Det är uttryck för omtanke.

Det är däremot fel att varken tala om saken, göra en korrekt analys eller sätta in verkningsfulla åtgärder, samtidigt som man öser glåpord på dem som vill. Det är de som sålunda fortsätter hymla om problemen som sviker brottsoffren. Och det är det förhållningssättet som lett oss dit där vi är med exploderande otrygghet. Vi behöver lämna den ordningen.

Fort.

En gåta.

Allt sedan jag skrev om det här på bloggen 2016 har jag och tidningen Blåljus (polisförbundet Stockholm) varit ensamma om att rapportera om det faktum att anmälningsbenägenheten för sexualbrott har kollapsat i BRÅs undersökning NTU.

Varför berättar och skriver inte de stora mediehusen och public service om detta?

Kommentarer:

Kommentera