Valet till ledamöter i Barn och Utbildningsnämnden.

Ikväll har jag lämnat in en anteckning till protokollet för Alliansen efter att valet till Barn och Utbildningsnämnden fastställts.

Valet förrättades efter att ett förfarande enligt Lag om Proportionellt Valsätt, LPV, åberopats.

Anteckningen lyder:

Protokollsanteckning för Alliansen.

Vi anser att valet till ordinarie ledamöter i Barn och Utbildningsnämnden ej skett i enlighet med lag om proportionellt valsätt och överväger därför att överklaga detsamma.

I detta inlägg vill jag klarlägga vad som är grunden till denna anteckning och varför ett överklagande övervägs.

Den korta versionen följer här i en enda mening: Jag anser att man tillämpat SKLs handledning ordagrant, men att man istället borde tillämpat lagen ordagrant.

Den långa versionen följer nedan:

Inför valet var det deklarerat att tre valsedelsgrupper finns, varav två utgör valsamverkan.

Dessa fördelar fullmäktiges 61 mandat på följande vis:

Alliansen 29 mandat

Sverigedemokraterna 8 mandat

De rödgröna 24 mandat

(De senare valde en något längre beteckning av valtaktiska skäl samt valde att hålla den hemlig, en motåtgärd för att inte Sverigedemokraterna skulle kunna använda deras sedel för att skapa vågmästarsituation, men här kallas de för De Rödgröna, R. Och som ytterligare förkortning för valsedelsgrupperna används A, SD respektive R av utrymmesskäl.

Detta A29-SD8-R24 kommunfulmäktigemandatförhållande respekterades, naturligtvis, av fullmäktiges valberedning och tillämpning av Lag om Proportionellt Valsätt ger vid denna mandatfördelning utfallet A7-SD1-R5 ledamotsplatser i Barn- och Utbildningsnämnden, BUN. Varför valberedningen föreslog fullmäktige att välja just 7 från alliansen, 1 från Sverigedemokraterna och 5 från de rödgröna genom sedvanligt majoritetsval och acklamation. Namn föreslogs vilka dessa grupper själva nominerat.

Rätt så långt och helt enligt god praxis.

Då yrkar först SD på att få två ledamöter. Där de föreslår att en moderat, A#7, skulle få lämna plats åt SD#2, därefter när detta initiativ röstades ned av samtliga övriga partier, så yrkade Sverigedemokraterna på att valet istället skulle ske enligt Lag om Proportionellt Valsätt, LPV.

Efter detta verkställdes ett röstförfarande enligt SKL:s handledning till LPV. Röstsedlarna avgavs med bibehållen valhemlighet men visade sig efter valurnan öppnades fördela sig såhär:

Alliansen, 29 röster med följande namn:

A#1

A#2

A#3

A#4

A#5

A#6

A#7

Sverigedemokraterna, 8 röster med följande namn:

A#1

SD#2

SD#3

..

De Rödgröna, 24 röster med följande namn:

R#1

R#2

R#3

R#4

R#5

Notera att samtliga röstande röstat på sin egen valsedelsgrupp, men att Sverigedemokraterna fört upp Alliansens första namn högst upp på sin valsedel samt därutöver listat fler namn än det enda som valberedningen föreslog. Något de inte deklarerat i förväg. Alliansen och Sverigedemokraterna har ingen valsamverkan i Skövde.

Vad säger då lagen, LPV, om detta med samma namn i olika valsedelsgrupper? Främst är två paragrafer, 21 och 22, av intresse. De följer efter varandra och lyder:

21 §   För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.

Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en plats från en eller flera andra grupper.

22 §   Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon plats.

För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.

Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall varje sådan plats räknas som en tredjedels

plats, och så vidare efter samma grund.

Lägg särskilt märke till följande i lagtexten i paragraf 21:

Det namn som står i tur att få en plats (vilket är det översta namnet på den valsedelsgrupp som för stunden har högst jämförelsetal) skall omedelbart få aktuell plats, även om den person som står överst redan fått en plats från annan grupp.

Lägg särskilt märke till följande i lagtexten i paragraf 22:

En person kan få platser från två valsedelsgrupper, men att när så väl skett det därefter vid den vidare beräkningen av det antal platser som har delats ut det skall anses att det är en halv plats som delats ut från vardera grupp.

Ovanstående tolkningar, som jag finner vara de enda rimliga av lagtexten, kommer emellertid inte till uttryck i SKLs handledning till samma lag. Där finns en – med lagen oförenlig – tolkning på sidan 20 (länk till handledningen finns nederst på denna sida i .pdf) vilken innebär att varken en person erhåller sin plats från två valsedelsgrupper enligt 22 paragrafen, eller att plats omedelbart tillfaller det översta namnet trots att det översta namnet redan fått en plats, enligt 21 paragrafen.

Istället för att genast väljas så stryks i SKLs handledning det redan valda namnet “Andersson” och nästa namn “Strömberg” tar över “Anderssons” jämförelsetal ograverat. För dessa två principer som SKLs handledning inför med arv av jämförelsetal och att inte besätta platser med översta namnet så saknas det -enligt min bedömning- lagstöd i LPVs lagtext.

Platserna tilldelas i förfarandet en i taget. För varje plats tilldelas denna från den sedel vars röstgruppsbeteckning vid varje tillfälle har högst jämförelsetal. Jämförelsetalen sönderfaller efter respektive tilldelning med ett nytt delningstal. Hur delningstalet beräknas framgår av den ovan citerade 22 paragrafen. Jämförelsetalet är initialt lika med respektive grupps röstetal.

Därför blir utfallet såhär vid en enligt min bedömning korrekt tillämpning av LPV med de sedlar som lämnades in:

1. Först får A#1 första platsen med jämförelsetalet 29, för att det är högst (och därför markerat gult här ovan) varpå omgående jämförelsetalet reduceras med delningstalet 2 i enlighet med 22 paragrafen här ovan. Alliansen har därför 14,5 i nästa kolumn.

2. Därefter får R#1 andra platsen med jämförelsetalet 24 (som då blivit högst).

3. Sedan A#2 med jämförelsetal 14,5 [Det beräknas som 29/(2) Där 2 är delningstalet beräknat som 1 +1]

4. R#2 12. [Beräknat som 24/(2) ]

5. A#3 9,67 [29/(3)]

6. När sjätte platsen ska fördelas har SD och R samma jämförelsetal: 8. Där de Rödgrönas beräknas som [24/(3)]Deras inbördes ordning lottas då och i det aktuella fallet fick De Rödgrönas lista plats 6 och SDs lista plats 7. Då blir först de rödgrönas jämförelsetal reducerat till 6.

7.Nu är det SDs listas tur att ha högst jämförelsetal och det är här lag och vägledning skiljer sig. Lagen säger att:

21 §   För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.

Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en plats från en eller flera andra grupper.

SDs lista ser nu när de första gången tilldelas en plats ut som nedan och de har jämförelsetalet 8, samma som röstetal.

Sverigedemokraterna

A#1

SD#2

SD#3

..

Den som står på tur på SDs lista vid detta tillfälle är den redan valde A#1, varigenom plats nummer 7 enligt 21 paragrafen genast besätts med denne.

Därefter justeras jämförelsetalet i enlighet med 22 paragrafen, vilken lyder:

22 §   Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon plats.

För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.

Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall varje sådan plats räknas som en tredjedels

plats, och så vidare efter samma grund.

I detta läge har Alliansens valsedelsgrupp fått tilldelat platser för A#1, A#2, och A#3.

Sverigedemokraternas valsedelsgrupp har fått tilldelat plats för A#1.

Eftersom A#1 med lagens ordagranna lydelse nu är “en person (som) har fått platser från två valsedelsgrupper” så “skall vardera platsen dock bara anses som en halv plats

De nya delningstalen inför nästa plats, nr 8, blir då när lagen tillämpas korrekt enligt sin bokstav;

För Alliansen: (0,5+1+1)+1=3,5. Samt för SD (0,5)+1=1,5.

Därav följer de nya jämförelsetalen för Alliansen: 29/3,5=8,29.. Samt för SD: 8/1,5=5,33.. när plats nummer åtta sedan fördelas.

8. Får A#4, tack vare delningstalet 8,29 enligt ovan, som vid den platsens tilldelning är det högsta.

Så fortsätter det sedan tills 13 namn har valts, enligt tabellen här ovan, med utfallet just så som valberedningen föreslog:

A7, SD1 och R5.

Det som, istället för korrekt förfarande beskrivet ovan, skedde var att:

Plats nummer 7 förvägrades det översta namnet A#1 på den lista, SDs, som då hade högst jämförelsetal. Namnet A#1 ströks felaktigt istället för att föras upp och SD#2 fördes upp på platsen istället på ett ograverat och ärvt jämförelsetal, som först därefter reducerades. Det fick i sin tur till följdverkan att på plats nr 11 valdes felaktigt SD#3 och slutligen så valdes inte A#7 eftersom det då genom inkorrekt förfarande tretton personer redan fått platser och valet inte gällde fler.

Utfallet blev då och enligt min tolkning av lagen felaktigt:

A6, SD2 och R5.

Hur kunde detta hända ?

Två saker kan möjligen förklara hur valförrättarna kunde begå detta misstag:

  • Det skedde helt enligt SKLs handledning, som uppenbart feltolkar lagen.
  • Man blandade sannolikt ihop antalet platser som valet renderade i med antalet personer som ska väljas. Av lagens lydelser Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper samt skall den genast besättas…också om den som är berättigad till platsen redan har fått en plats så kan man entydigt dra slutsatsen att antal personer som väljs och antalet platser enligt lagen är fullständigt olika begrepp. Men i dagligt tal är de mycket snarlika och man läste som sagt handledningen bokstavstroget, snarare än lagens bokstav som gör detta tydligt. Att tolka mycket komplexa utfall av mycket komplex lag inför ett helt fullmäktige med kamerorna på är svårt. Det tog mig exempelvis ett par timmar att utveckla mina egna sakskäl här i efterhand på ett sätt så att de förhoppningsvis är förståeliga till varför den algoritm jag använder följer lagen. Så jag kan mycket väl förstå att andra bedömningar än min gjordes i realtid och att man istället använde handledningens algoritm. Emellertid anförde jag under rösträkningen ett par gånger att rösträknarnas resultat inte stämde med mina och detta föranledde att de gjorde ytterligare kontrollräkningar.

Vad göra nu?

Först återstår att kontrollera att min tolkning är den rätta. Det kan ju finnas rättsfall eller förarbeten i strid med lagens bokstav som SKLs handledning stödjer sig på.

Sedan kan man konstatera att LPV åberopades av SD och att de använde sig av teknikaliteter på ett sätt och mot ett syfte som lagstiftaren ej avsett. Partiet kom in i fullmäktige först år 2006 och har vuxit sedan dess fram till 2018. Det är blott tolv år och många av dem är nya. Tolvåringar testar regler ibland och tolkar dom ofta till sin fördel, så varför inte även i fullmäktige. Detta är således inget jag upprörs särdeles över. Men det är inte långsiktigt önskvärt att valen till våra nämnder blir ett slags sällskapsspel och gissningslek. Så jag hoppas att man växer ifrån detta.

Tack vare en konstruktiv samarbetsanda, Skövdeandan, så har jag förhoppningar om att arbetet i nämnder kommer fungera gott även framöver så som det gjort tidigare och att detta märkliga val ej ska medföra friktioner i det kommande nämndsarbetet. Alla vill gott i grunden för Skövdeborna och bäst blir det med bred delaktighet och konstruktiv dialog, oavsett om de som är med är ersättare eller ledamot, i majoritet, pluralitet eller minoritet så kan och bör detta fungera bra ändå och ungefär som innan.

Hursomhelst är det inte upp till mig ensamt vad som händer nu, det får analyseras och diskuteras av fler. Eventuellt kan det överklagas. Isåfall tror jag tiden är kort och jag tror instansen är valprövningsnämnden, men det där har ännu ej undersökts i någon detalj av mig.

Jag hoppas blott med detta inlägg klarlägga grunden för den anteckning jag förde till protokollet, visualisera den för fler och tackar dig för uppmärksamheten om du läst ända hit 🙂

Tillägg 27/11

Jag tillåter mig nedan att spekulera lite i varför SKLs handledning i sitt exempel på sid 20 kan ha gjort en felaktig tolkning:

Det gäller varför SKL strök ett namn, istället för att föra upp det på en plats.

Lagen har en komplex och alldeles egen terminologi. Som jag visat innan framgår det tydligt att en person kan få två eller flera platser från två eller flera valsedelsgrupper.

Normalt sett vill man inte ha en och samma politiker på flera stolar, om skämtet tillåts. Men av lagens ordalydelse “Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper” så är det glasklart att en och samma person kan tilldelas flera platser.

Lagen använder även begreppet personer i andra paragrafen “det antal personer som valet avser”.

När en valsedelsgrupp har högst jämförelsetal är det den gruppens tur att besätta nästa plats enligt nedanstående paragraf.

20 §   Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedelsgrupperna.

Platserna fördelas en i taget.

Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 § tilldelas platsen.

Jag skrev igår och det står kvar här längre upp att:

Det namn som står i tur att få en plats (vilket är det översta namnet på den valsedelsgrupp som för stunden har högst jämförelsetal).

Men SKLs handledning förde inte upp det översta namnet, utan de förde upp det näst översta.

Hur kommer då jag fram till att det ska vara det översta namnet som förs upp?

Namnens inbördes ordning på valsedlarna fastställs enligt 7 paragrafens första stycke:

7 §   Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.

I fallet med SDs lista, denna ordning:

A#1

SD#2

SD#3

Då SD, i likhet med de två andra valsedelsgrupperna, hade en enda inbördes ordning inom sin valsedelsgrupp så är paragraferna 15 till 18 ej tillämpliga överhuvudtaget. Dessa paragrafer styr annars hur den inbördes ordningen fastställs om en och samma valsedelsgrupp har olika namn i olika ordning. Men det är med identisk ordning på samtliga valsedlar inom en valsedelsgrupp ej behövligt. Valsedlarna bildar då en valsedelsgrupp enligt den 14 paragrafen med samma ordning mellan namnen som redan framgår entydigt av varje valsedel.

På detta vis gäller Sverigedemokraternas sedel för sitt översta namn, eftersom de samtliga deras ledamöter placerat det namnet överst och givit det nummer ett och lagen inte ändrar denna turordning.

Varför ändrar då SKLs handledning turordning och för upp nummer två?

Jag misstänker att de ej i detta fall ens tillämpliga paragraferna 15–18 felaktigt använts. De har en rubrik:

Ordningen inom varje valsedelsgrupp

15 §   Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestämmas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.

16 §   Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit uppförda på listan.

17 §   Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.

Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.

18 §   En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.

När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och så vidare efter samma grund.

Rubriken är “Ordningen inom varje valsedelsgrupp” dessa paragrafer avser således en helt annan form av sammanräkning som görs i ett annat läge, nämligen när och endast om en och samma valsedelsgrupp har olika namnlistor.

Det framgår av 15 paragrafen att detta förfarande blott skall tillämpas “… i den utsträckning sådana behövs”.

Här står i den inte alls tillämpliga paragrafen 17 som gäller för en annan form av sammanräkning att Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta namn inte har förts upp på listan.

Notera särskilt terminologin att det står valsedeln, inte valsedelsgruppen samt att listan som här avses är den som nämns i den inte alls tillämpliga paragrafen 16 “en lista för valsedelsgruppen”. Det avser inte platser i valet.

Här, i en slags analog tillämpning av ej tillämpliga paragrafer gissar jag att källan till SKLs feltolkning finns.

De har sannolikt läst det som står i den ej tillämpliga paragrafen 17:

Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta namn inte har förts upp på listan.”

Som om det där istället stod:

Valsedelsgruppen gäller för det namn som står överst på valsedelsgruppens valsedlar / lista, så länge detta namn ej tilldelats en plats.

Men den tolkningen SKL isåfall gjort använder dels ett vid tilldelning av platser ej tillämpligt lagrum och byter därtill fritt ut i stort sett varje begrepp i lagrummet mot ett helt annat begrepp.

Jag är inte nämnvärt juridiskt skolad men finner ändå sådan tolkning – om den gjorts – vara uppenbart felaktig.

Jag vill återigen poängtera att det jag skriver här är en bedömning endast av lagens bokstav. SKLs jurister kan ha andra underlag för algoritmen i sin handledning i form av rättsfall och lagens förarbeten, som jag inte läst.

Därför kan möjligen källan till algoritmen i SKLs handledning vila på annan grund och annan bedömning än en mycket egendomlig tolkning av själva lagens lydelse.

Slut tillägg.

Kommentarer:

Kommentera