Så har skatten förändrats för gammal och ung.

Den likartade beskattningen av arbetare och pensionärer upphörde för mycket länge sedan. Löneskatten infördes 1960, den kallades missvisande för avgift (egenavgift för oss som är egenföretagare respektive arbetsgivaravgift för den anställde).  Regeringsrätten (Rå 1996 ref 5) har dock fastställt att pålagan är en skatt. Så vi använder OECD/finansdepartementets namn Löneskatt, på denna skatt som belastar lönen.

Och – jo – löneskatten belastar lönen, inte arbetsgivaren. För oss egenföretagare blir det rätt uppenbart, när vi själva betalar in den i klump med inkomstskatten varje månad till samma skattekonto. För en löntagare kan man läsa Dan Anderssons (C-ekonom LO) tjänstebeskattningsutredning. En sänkning av löneskatten kommer, olika snabbt beroende på grad av löneglidning, men i sin helhet att komma arbetstagaren till del. Inte arbetsgivaren. Den är en del av löneutrymmet, eller det LO kallar “hela lönen”. De sett till konjunkturen höga löneökningarna vi upplever nu i avtalsrörelsen kan tex till stor del förklaras av att det nu finns ett extra löneutrymme eftersom löneskatten sänkts under avtalsperioden.

Jag är således för ung för att ha upplevt lika beskattning av pensionär och arbetare. Löneskatterna infördes och höjdes av socialdemokraterna för att bekosta olika transfereringssystem, störst bland dem vårt allmänna pensionssystem, inkomstpensionen. Per månad betalas inkomstpension ut till dagens pensionärer med pengar inbetalda samma månad av dagens arbetare.  Denna, den största, delen av pensionen är således inte dagens pensionärers innehållna lön utan dagens arbetares uteblivna lön.

Men nu till ämnet:

 Hur ser beskattningen av arbetare respektive pensionär ut och hur har den förändrats?

Jag räknar på en arbetare med “hela lönen” / löneutrymme/lönekostnad om 25 000 respektive en pensionär med 25 000 i pensionskostnad. Inte många pensionärer har 25 000 – vilket beror på Löneskatten, sossarna plockade av dom pengarna och gav bort istället för att spara dem till deras pension. Därför tar vi en pensionär med 15 000 i pension vilket är en mer vanlig pension.  (Så hade det inte varit om löneskatten använts för att fondera pension, istället för att transferera den till andra) .

För pensionärer räknar vi på perioden 2006- 2011 då alliansen infört ett tredje steg i skattelättnader för pensionärer. För arbetare får vi nöja oss med perioden 2006-2010.

Vad ser vi då?

  • Jobbskatteavdraget har något minskat straffskatten på dom som arbetar. “Arbetarskatten”
  • Någon så kallad “Pensionärsskatt” existerar överhuvudtaget inte
  • Skatten har sänkts mest för pensionären med 15 000 Kr. – 16 %
    Det kan de behöva, med den pensionen.
  • Skatten har sänkts mer för arbetaren med 25000 i löneutrymme.
    Bra det eftersom han ändå får ut 3252 kronor mindre.
  • Alla skatter har sänkts:
    -Kommunalskatten (sossarna ville höja den)
    -Grundavdraget lite för alla och extra mycket för pensionärer i 3 steg.
    -Jobbskatteavdraget i 4 steg. (sossarna var emot dem alla)

Om man som pensionär tycker att 10–16 procent skattesänkning under en mandatperiod är för lite och vill sänka den mer, så bör man även fråga sig detta:

  • När sänkte sossarna skatten så mycket för pensionärer, senast, under en mandatperiod?
    Svar:  Det har de aldrig gjort. De har alltid höjt skatten.

Läs även Per Gudmundsson. Ledarskribent på SvD. Som skriver om ämnet.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/pro-ar-bara-en-kampgrupp-for-s_4512677.svd

Samt Sofia Arkelsten. Riksdagsledamot (M).

http://arkelsten.blogspot.com/2010/04/schatzi.html

http://arkelsten.blogspot.com/2010/04/spro-eller-pros.html

Kommentarer:

Kommentera