Bygg smart, inte passivt.

Den nya förskolan vid Trädgårdsstaden bör byggas som ett energisnålt enplanshus.

Området kommer anslutas till ett av Sveriges mest prisvärda fjärrvärmenät, en ansenlig investeringskostnad i sig.

Vilket gör att den likaledes dyra passivhusdefinitionen i första hand bör tillämpas på andra platser där anslutningsmöjligheten inte finns. Då använder vi kommunens resurser på ett sätt som är optimalt ur energieffektiviseringssynpunkt. God ekonomi.

Av de olika verksamheter vi har är förskola den allra minst lämpade att bygga som passivhus. Av skäl som har att göra med närheten till lek utomhus och risken för fallskador i trappor är en envånings planlösning att föredra för förskolor. Envåningsplanlösningen är näst intill oförenlig med de kriterier som ingår i definitionen för passivhus. Man tvingas att väga energibehov mot belysnings- och ventilationsbehov. Det är dessutom mer trafik in och ut genom ytterdörren, med massiva lufttillskott vid vissa tider. Svenska normer kräver på mycket goda folkhälsogrunder stora luftvolymer i förskolor och avsevärt högre ventilationsflöden. Det är olyckligt att minimera detta för att klara en godtycklig energigräns. Äldre och barn är känsliga grupper och i utformningen av lokaler för dem bör funktion komma i första rummet. Förskolor bör därför inte göras till föremål för populistiska hugskott. Passivhus saknar radiatorer och de saknar golvvärme. För att lyckas med det i en förskola, får man tåla dålig luft och därmed högt smittryck. Viss passivhusteknologi, som energisnåla fönster och tjock isolering är en alltigenom god sak, men att söka uppfylla passivhusdefinitionen – framtagen för bostäder – på en förskola bör vi avstå ifrån.
Torbjörn Bergman (M) vice ordförande Miljönämnden

Bildkälla sid 280.

Kommentarer:

Kommentera