Sårbarhetsbegreppet utvecklas.

Svenskt Näringsliv och Tillväxtverket har släppt en rapport: Genuint sårbara kommuner.

Rapporten är ett steg framåt i att analysera sårbarheten för arbetslivet i kommuner genom att hänsyn tas till kommuners möjlighet att hantera förlusten av arbetstillfällen.

Arbetslivsperspektivet bör vara en del när kommunen tar fram sin mer heltäckande risk- och sårbarhetsanalys, som även inbegriper andra risker.

Dock saknas en viktig del för ett sårbarhetsbegrepp som omfattar hela arbetslivet och därmed hela basen för den lokala ekonomin. 

Rapporten exkluderar offentliga jobb. Det är sant, som sägs, att kommunala arbeten ytterst är avhängiga kommunens arbetslivs storlek i övrigt. Dock borde man inte på denna grundval ha exkluderat de offentliga arbeten, som ej är kommunala. Det vill säga de statliga och regionala.

Låt oss ta Skövde som exempel. Här finns ett antal stora arbetsgivare, som de båda Volvoföretagen, Försvarsmakten, Högskolan och Regionsjukvården.

När rapportförfattarna bortser från de tre sista i sin analys, för att huvudmannen är offentlig, framstår arbetslivet i Skövde som mindre beroende av ett fåtal stora aktörer än vad som är fallet. Därmed skall rapporten för en kommun med vår struktur läsas med en stor nypa salt vad gäller ranking och placering. Men vad vi bör göra är att ta till oss analysmodellens övriga kvaliteter, dess delar, som väger in även företagandets omfattning, det lokala företagsklimatet, möjligheterna till pendling samt andelen av kommunens befolkning som är i arbete. Det vill säga förmågan till återtag och tillväxt. Skövde utmärker sig positivt i detta avseende i synnerhet vad gäller företagsklimatet med rank 33 av 290 kommuner. Detta är inte endast en viktig tillväxtfaktor, utan även en viktig försäkring vid händelse av en större nedläggning. Det ger ytterligare argument för ett fortsatt service och regelförenklingsarbete.

Det är i sanning ett kliv framåt i analysen att inte endast se hur sårbar strukturen är utan även se på hur bra läkekött samhällskroppen har, det vill säga vår förmågan att återhämta efter en större nedläggning.

Skövde placerar sig  i denna rapport på gränsen till den minst sårbara fjärdedelen, som sagts ovan är sanningen inte fullt så trygg. 

Vi känner väl till att oppositionen i riksdagen vill fortsätta nedskärningen av försvaret. Där ständig halvering tycks vara målet, snarare än ständig förbättring. Nedläggning av förband är således en sådan påtaglig risk vi har, med stor följdverkan på vår ekonomi. 

Men även med hänsyn taget till statliga och regionala arbetsgivare, så är fortsatt Skövde bland den hälft av kommunerna som har minst sårbart arbetsliv, eftersom vår förmåga att hantera effekterna av att en större arbetsgivare läggs ned eller flyttas är bättre än genomsnittet.

Kommentarer:

Kommentera