Svart pellets & grönt guld.

Biologisk omvandling

I dagarna provkörs Skövdes nya biogasverk, som byggs tillsammans med Göteborgs energi. Det kommer, om allt går väl, att gå i produktion om någon månad.

Detta representerar ett stort framsteg för vår kommun inom den biologiska omvandlingen av biomassa med ursprung från framförallt åkern till grön energi.

I den saken har jag jobbat en hel del med myndighetsbiten i form av regelverk och institutioner för att förenkla, förtydliga och möjliggöra.

Utöver spåret med biologsk omvandling av biomassa, finns det andra huvudspåret att omvandla energi från framförallt skogen med hjälp av värme.

Termisk omvandling- nuläget.

Här är den stora aktören i kommunen vårt fjärrvärmebolag, Skövde värmeverk AB. Därtill finns pannor på regementsområdet, Volvo och Cementa. De länkas samman av fjärrvärmenätet, omän cementas panna för närvarande ej levererar ut på nätet.

Baslasten i systemet utgörs av kommunens då största investering, värmekällan, ett avfallseldat kraftvärmeverk.

 

Närsom temperaturen understiger 12 grader går det större fliseldade Lövängsverket igång och när det kryper under -5 eldar vi olja.

Utöver dessa pannor nära fjärrvärmenätet finns det närvärmeanläggningar i våra yttertätorter som eldas med pellets.

Pellets, i den form vi är vana vid, är biomassa ofta från spån, som har pressats ihop. Denna köps in.

Tar man på sig helikopterglasögonen kan man konstatera att systemet går på tomgång sommartid och dopas med dyr fossil energi vintertid, eftersom den billiga energin på sommaren idag ej har någon nytta eller kund.  Det är i någon mån ett system i obalans idag, det vore mer önskvärt om baslasten kunde vara en högre andel och energibehovet mindre beroende av årstid och mindre beroende av extern fossil spetsenergi.

Termisk omvandling – framtiden.

Skövde värmeverk AB har nyligen presenterat planer på utökad kapacitet, först lanserades tanken på ett nytt fliseldat verk (om 400 mkr) och senast alternativ planer på ett nytt avfallseldat verk (om 500mkr).

Detta kommer öka kapaciteten för baslast och tränga undan behovet av flisverket mot kallare årstider, samt tränga behovet av oljeeldning ut i marginalen till riktiga köldknäppar där det hör hemma.

Det är en mycket lovvärd, och med stor säkerhet lönsam, satsning. Inte minst är den bra för miljön.

Dock måste man ställa sig frågan; Kan det bli ännu bättre?

Kapitalutnyttjandet på ytterligare ett avfallsverk sommartid blir knappast fullt ut. Kan denna – praktiskt taget – gratis ånga och den värme och elenergi som produceras då utan kund respektive till lägsta pris nyttjas bättre?

Självfallet vore det önskvärt med ytterligare en extern kund, en processindustri med jämnt behov av detta över året. Men kan vi använda det själva. Hur kan vi använda den billiga energin på sommarhalvåret? Kan den ersätta den dyra på vntern?

 Det går inte att spara energin från sommaren till vintern. Men diagrammet illustrerar hur el, ång- och värmeenergin en ny panna skulle alstra i överskott, kan användas under sommartid när den är billig, för att förädla ett bränsle som behövs vintertid.

Ett antal krav kan ställas på sådant bränsle. Hög lagringsduglighet, högt energiinnehåll, låg fukthalt, lågt fiberinnehåll för att kunna eldas i kolpulverbrännare, en billig biologisk råvara och att det just kan förädlas med el, värme och ånga.

I Umeå pågår försök med en process som heter torrefiering, det är en lovande teknik, som kan omvandla många former av biomassa, via en termisk process som är en mild form av pyrolys, resultatet liknar träkol och uppfyller kriterierna tillsammans med en efterföljande pelletering. Dock är detta en komplex process och så långt driven att den nästintill blir exotermisk. Dvs den alstrar energi eftersom bränslet värms så hårt (300 grader) att det börjar avge energirika gaser. Tekniken är under utveckling och på så vis osäker, olyckor har inträffat – såsom bränder – i dessa pilotanläggningar vilket ytterligare späder på osäkerheten.

Därutöver finns en annan teknik, som också uppfyller kriterierna, svart pellets:

Svart pellets 

 Svart pellets är en produkt framtagen av företaget Zilkha och patentet kan läsas på länken här.

Svart pellets har proveldats av vattenfall. i nordtyska kolkraftverk och där samförbränts med mycket goda resultat i halter upp till 50%. 

 Hur gör man då svart pellets?

Jo man tar in biomassa i en kammare, vilken kan vara sämre än den som vanligtvis används, dvs flis av grenar och toppar (GrOT) istället för sågspån.  Sådan billig biomassa från skog finns outnyttjad i överflöd i Skaraborg. 

Sedan pumpar man ut luften och skapar vakum, för det åtgår elenergi.

Därefter sprutar man in ånga om 200 grader i 10 minuter.

Därefter pressar man pellets av produkten, därvid finns uppvärmnings och torkningssteg.

Ligninet blir av denna process omvandlat och gör pelleten hydrofob – vattenavstötande.

Ånga, el och värme är det som kraftvärmeverk producerar. Processen borde  därmed kunna dockas till ett kraftvärmeverk, med mycket stora ekonomiska synergier som följd.

Produkten, kan sedan lagras tills dess den behövs och den ersätter då olja. Därtill kan den distribueras ut till närväremverken som företaget äger och överskottet säljas. Bland annat ämnar vattenfall elda sitt verk i Värtan med svart pellets.

Därutöver bör undersökas om sådan anläggning kan användas för hygienisering och pelletering av rötslam / biogödsel, vilket är en koppling till flöden i det andra huvudspåret.

Forskningsanslag torde utgå till investeringen då den skulle bli den första i sitt slag i Sverige. Så har torrefieringsanläggningen i Umeå tex till största delen betalts av forskningspengar. Dessutom kan andra aktörer, såsom skogsföretag, tänkas vilja driva anläggningen, så investeringen behöver inte finansieras kommunalt. Samarbeten kan också vara aktuella som det på biogasområdet med Göteborgs energi.

Jag anser sammantaget att denna teknik är så lovande att det bör studeras närmare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer:

Kommentera