Skövdes energisystem 2020

Skövde har en vision, där energisystemet är fossilfritt 2025.

Skövde har en energiplan, där fjärrvärmenätet är fossilfritt 2020.

Skövdes största arbetsgivare Volvo har ett principbeslut att alla anläggningar skall vara fossilenergioberoende, här och nu.

20121103-130704.jpg

Men just nu eldar vi mellan 11-19 % olja i fjärrvärmenätet, beroende på hur kall vintern är. Vilket sker i Volvos pannor, som kommunens bolag sköter.

Det är som när Gudrun Schyman eldade pengar, en i längden ohållbar situation.

Skövde fjärrvärmeverk AB är väl medvetna om detta. De har som mål att bli fossilfria.

De har redan hjälpt kommunen, genom att bygga pelletseldade fjärrvärmecentraler i yttertätorterna har den tekniska förvaltningen i stort blivit kvitt sin oljeanvändning. Men det är i det lilla.

I stort är det nu dags för ett större kliv. När man tar stora kliv, är det bra att veta vart man ska och ha en tanke om kliv två och tre.

Dessa rader skall därför resonera lite kring målbild för fjärrvärmenätet år 2020.

Fjärrvärmesystem har något som heter varaktighetsdiagram, de visar hur basvärmen, i vårt fall avfallspannan, kraftvärmeverket värmekällan, svarar upp mot baslasten – sommarbehovet – och sedan kan man se hur fler energikällor slås på och av efterhand.

Mellanlasten motsvaras i vårt fall av flispannorna på Lövängsverket, bygger på under vår och höst.

Sedan kommer vintern och topplasten, möts med spetsvärme i form av fossil olja.

Det steg som Skövde fjärrvärmeverk AB står i begrepp att anträda, är ett stort sådant:

Block 4, en ny kraftvärmepanna, är en investering i storleken 0,5 miljarder kronor och därmed den största investering som gjorts av Skövde kommun, eller dess bolag någonsin.

– största någonsin…. Och ändå bara ett kliv på en resa, på väg mot en helhet –

Med kraftvärmepannor av detta slag är det viktigt att få drifttid för att få lönsamhet. Köper man något för 0,5 miljarder vill man gärna att det kapitalet får jobba och tjäna pengar.

Om avsättning inte finns för värmen, vilket det inte gör för båda dessa kraftvärmeverk – det gamla och det nya – samtidigt, så kan inte investeringen jobba och producera el och värme för avsalu och skapa intäkter.

Dilemmat kan åskådliggöras såhär:

20121103-202249.jpg

Källa: sidan 50 Potentiell avsättning av biomassa för produktion av el, värme och drivmedel inklusive energikombinat Regionala analyser och räkneexempel

Man får antingen stå still och betala ränta och amorteringar utan intjäning, eller kyla bort all värmen på taket för att endast sälja el. Elda för kråkorna. Att ha en rejäl elgenerator och turbin, minskar dilemmat något, större andel kan då gå till elnätet.

Det finns flera lösningar på detta i smått, men en rejäl sådan, för att få baslast, drifttid och lönsamhet:

Bioenergikombinat.

Det gäller att finna en process, att docka till, som använder värme och ånga på sommaren. Processen ska vara relativt billig att köpa, en låg investering. (För annars får vi det omvända problemet, att ränta och amortera den på vintern).

Skövde är en relativt liten aktör. I en rapport, från Fjärrsyn, här: bioenergikombinat i fjärrvärmesystem

Föreslås att det minsta av de studerade systemen, det i Köping, dockar till en pelletsprocess för vit pellets. Köpings system är drygt hälften så stort som Skövdes.

Lönsamheten är god, det föräntar 19 % ränta i det fallet, och vi har avsevärt lägre avkastningskrav än 19%

Pellets tilverkas över hela landet, men inte så värst mycket i Skövderegionen.

20121103-111616.jpg

Källa: bioenergitidningen

Cirkeln runt Skövde har jag lagt till, det ska ses som ett område för råvarufångst. Flisbilar, spånbilar, energived som rundvirke och dylikt låter sig inte transporteras så mycket längre.

Med högre förädlingsgrad växer marknadsområdet.

Skövderegionen är på det hela taget en blind fläck avseende förädling av biomassa. Den präglas av biomassaöverskott. Vi kan göra en lång utflykt i hur energidensitet, infrastruktur och så samverkar, men låt oss stanna vid en bild av grannen Falköpings framsynta satsning på inlandsterminalen vid Marjarp. Där ligger fullt med oförädlat virke, som ej går att få härifrån i tillräcklig takt eftersom det inte finns godståg att uppbåda. Och i skogen finns därför ytterligare lager vid bilväg och enorma volymer på rot plus stubbar och GrOT (grenar och toppar).

Skövderegionen kan i biomassasynpunkt liknas vid en bananrepublik som inte förmår förädla sin råvara. Men en bananrepublik med kapacitetsproblem i exportinfrastrukturen.

Virke är till hälften vatten och travat virke är till stora delar luft. Det är en oförädlad råvara, och det är en god ide att förädla före transport.

Nåväl. Kan man göra pellets vid en kraftvärmeanläggning?

Ja. Skellefteå gör det och Falun gör det, för att nämna några. Man ska ha tillgång till råvara i närområdet, det är viktig, för transporten äter upp ekonomin. Sedan ska det finnas en marknad, den kan vara större för det förädlade bränslet. Sverige är nettoimportör av pellets. Skövde fjärrvärmeverk köper själva pellets.

Och det är ett intressant spår att följa, kan vi själva använda denna pellets?

Jag har i tidigare inlägg utvecklat den tanken.

Skövde fjärrvärmeverk AB har tidigare utrett möjligheten att elda träpulver från mald vit pellets i Volvo powertrains oljepannor. Det är således möjligt att använda denna pellets – som gör block 4 lönsamt – för att fasa ut den sista oljan.

Den åtgärden i sig, att elda pulver i oljepannor, är studerad i rapporten från svensk fjärrvärme, se länk här: Förnybar ersättning i spetslastproduktion

Det är lönsamt. Industriskatt på oljan gör det sannolikt något mindre lönsamt för Skövdes del, än andra. Men likväl sparar man något tiotal miljoner kronor per år på att – så att säga – sluta elda pengar i Volvos oljepannor.

Man kan även fasa ut olja genom att elda bioolja. Investeringen är minimal, men även besparingen. Så det är för spetsen av spetsen, man bör använda den tekniken.

Eftersom vi började med att tala om vikten av helheten, låt oss fortsatt anlägga ett systemperspektiv på detta. Hur svarar delarna bäst upp mot helheten?

I en studie som placerar Falun i systemperspektiv Bioenergikombinat i Falun – ett systemperspektiv på kraftvärmeanläggningar

Så når man nästan ända fram till ett systemtänk, det jämför hela fjärrvärmesystem med varandra. Slutsatsen är att miljönyckeltal och ekonomiska nyckeltal förbättrar Faluns placering från bra till bäst tack vare komplettering med den pelletsanläggning som nu är i drift.

Ett komplett systemtänk, beaktar hela Skövderegionen. Kan vi tex förädla ett bränsle som vår närmaste omvärld är i behov av. Våra industrier och våra grannkommuner tex så ska även det vägas in.

Så hur ska det förädlade bränsle se ut, som bäst möter behovet?

Jag vill återigen nominera en kandidat:

Svart pellets, tillverkad med steam-explosion teknik.

Steam explosion är den teknik som används när man gör masonit. Den är billig och beprövad, har lågt investeringsbehov, använder den energi vi annars kylt bort.

Svart pellets är som vit pellets med några undantag.

Det kräver ett processteg till, stort som en buss på högkant, men i gengäld är det mycket billigare att elda.

Det är lättare att mala, har högre energiinnehåll och är således lättare att transportera och förvara.

Svart pellets är hydrofobiskt, det tar inte upp fukt och kan lagras utomhus.

Det har lägre askhalt.

Kort sagt det kan eldas i Volvos oljepannor med mindre investeringar/modifieringar än vad vit pellets kräver. På helheten – hela systemet – 20% billigare i vattenfalls studier.

Källa: K Persson Termiskt förädlade biobränslen

Slutsats Målbild.

Av ovan anförda skäl anser jag att målbilden för värmenätet 2020, bör innehålla:

*Ett bioenergikombinat,
*termiskt förädlade biobränslen och
*konverterade oljepannor som eldar pulver av detta termiskt förädlade biobränsle som spetslast istället för olja.
*konverterade oljepannor till bioolja för den yttersta spetslasten, samt ev biogasbrännare.

En av de termiskt förädlade bränslen som bör studeras närmare är steam-explosion Svart pellets. Det finns andra tekniker, med syra eller torrefiering/lågtemperaturpyrolys. Men de är dyra och komplicerade tekniker. Steam-explosion har vi gjort i Sverige sedan 1950-talet och är den teknik Vattenfall valt, det bör därför vara en het kandidat.

Lägg därtill att steam-explosion intensifierar poängen, såtillvida att den använder ånga för förädlingen. Det var ju ånga och värme, vi ville finna användning för. Ånga att spränga cell/fiberstrukturen och värme att torka pelletsen. Så kan vi köra vår investering för fullt året om.

Svart pellets, har ett än större marknadsområde än vit pellets av några skäl:

Det kan eldas där man eldar vit pellets och betalas med en premie, eftersom det har högre energiinnehåll. Det kan transporteras längre av samma skäl, men framförallt är det intressant eftersom det är direkt utbytbart med kolpulver. Det kan altså – sett i ett sant systemperspektiv – eldas i pannor där vit pellets inte kan eldas och där ersätta kol och olja. Priset blir därefter, dvs högre än för vit pellets. Som råvara duger billigare insats. Vit pellets görs ofta på spån, till svart pellets duger GRoT flis. Billigt in välbetalt ut, talar för den högre graden av förädling.

20121103-130057.jpg

Kommentarer:

Kommentera