Prisbildning & fjärrvärme

En ytlig blick på statistiken räcker för att konstatera att priset på pellets skuggar (dvs det följer) priset på fjärrvärme.

Hur fjärrvärmepriset bildas har studerats av bildade människor. Slutsatsen de drar är att priset sätts utifrån kundens mest prisvärda alternativ, vilket skulle vara pellets och att det leder till denna skuggning, en indirekt effekt. Jag tror inte på det, som dominerande förklaring.

Min slutsats är en annan. Fjärrvärmen är den största användaren av pellets, som idag dominerar den delen av värmeproduktionen som svarar mot spetslast och mellanlast.

Det är i såfall fråga om direkta – inte indirekta – prisbildningsmekanismer som påminner om den marginalprissättning som råder på elmarknaden, där de dyrare formerna av el som slås på för att leverera det sista behovet även bestämmer priset på all den billiga elen som utgör basen.

Därtill kommer ägarnas varierande avkastningskrav, som jag menar tillsammans med eldningskostnaden på pellets i mellan och spetslast ger prisnivån.

Altså; fjärrvärmesystemet har en viss billig baslast, ofta avfallseldat, eller fliseldat. Dessa går stor del av året och svarar mot den befintliga kundstockens normalbehov under stor del av året, under lågsäsong. Tillkommer kunder, får det mötas med dyrare mellanlast, ofta i form av pellets och det sätter därför priset på marginalen.

Hursomhelst. Direkt, indirekt eller bådadera, hur än priset bildas, så kan vi konstatera det vi började med: Fjärrvärmepriset skuggar pelletspriset.

20121111-213848.jpg

Varför är det intressant?

Jo: Vill man leverera prisvärd fjärrvärme, alternativt tjäna stora pengar på fjärrvärme, får man således leta upp bränslen/insatsvaror som är billigare än pellets. Och man måste fasa ut / ersätta bränslen som är dyrare att elda än pellets. Inklusive, kapitalkostnader.

Det där sista krånglar till det. Dyra bränslen, eldas i billiga pannor. Billiga bränslen eldas i dyra pannor. Det är det där med kapitalkostnaden som gör att man inte bara kan plocka bort allt dyrt.

Vägen till framgång är istället att bredda basen för de dyra pannorna, så de får elda så mycket billigt bränsle som möjligt och kapa toppen, såtillvida att man eldar det minst dyra bränslet som låter sig eldas i de billiga pannorna.

Först en schematisk bild på ett fjärrvärmesystem utan pelletstillverkning.

20121111-121236.jpg

Avfallspannan, basen, är ett kraftvärmeverk. Det producerar både värme (beige) och el (gul). Det är en stor investering, men går ej för full kapacitet. De vita kilarna visar outnyttjad kapacitet på sommaren då det ej finns användning för all värme.

Den röda linjen – värmebehovet – begränsar kapacitetsutnyttjandet. Det är mängden abonnenter som styr nivån på den linjen och det är vädret och typen av abonnent som styr lutningen av linjen. Det finns, kort sagt, ingen regulator som värmeverket själva styr över för att modulera denna begränsning på ett ekonomiskt optimalt vis, för högre kapacitetsutnyttjande.

Vid flispannan (grön) är den outnyttjade kapaciteten, den vita kilen, än större, här finns flisplan, mottagningshall med mera som står outnyttjat lång tid.

Nu Introducerar vi en regulator i systemet, som värmeverket styr över, en pelleteringsprocess.

20121111-122243.jpg

1. Flisplanen, nyttjas längre tid för mottagning av råvara. Det ger bla möjlighet till att få ekonomi och samutnyttjande på en stationär inbyggd el-flistugg, vilket minskar energiåtgång med 30% i flisningsledet jämfört med mobila diesel-tuggar.

2. Den dyraste pannan, avfallskraftvärmeverket, nyttjas fullt ut. Energin – värme och ånga – används för pelleteringsprocessen i huvudsak för torkning. Om svart pellets väljs, kan ytterligare ånga användas för att slita sönder cellstrukturen och göra ett termiskt förädlat bränsle, så som beskrivits i tidigare inlägg.

3. Pelletsen ersätter oljan. Att själv ha en vertikalt integrerad process från flis till spis ger möjlighet att anpassa och optimera förbränningskarakteristiken och råvarumixen (grot, rundvedsflis, spån) till de egna pannorna.

4. Den ökade drifttiden i kraftvärmeverket, ger även ökad elproduktion för avsalu. Den del av denna el som används i pelleteringsprocessen behöver man ej betala energiskatt för. En konkurrensfördel gentemot andra pelleteringsprocesser.

Vi har i ett slag breddat basen för driftsekonomin i våra befintliga hållbara investeringar och kapat bort den fossila toppen. Då har man ett långsiktigt hållbart system.

Men är det då inte bättre att bara elda pellets? Måste vi göra den?

Det är möjligt att om den prissituation som rått de gångna två åren fick bestå i framtiden, så skulle det vara väl så god ekonomi i att frakta hit färdig pellets med lastbil. Det är inte lika socialt eller ekologiskt hållbart dock. Eftersom de möter bilar med skogsråvara på väg härifrån på en redan trång infrastruktur. Men ekonomiskt skulle det fungera, om allt förblir som det varit nu ett år eller två fram tills i somras. Det vill säga om kronan fortsätter att förstärkas ad infinitum.

Men inget tyder på det. Sedan månadsskiftet juli-augusti försvagas kronan. Och Sveriges ledande pelletsproducent gör sig nu klar att återstarta pelleteringsprocesser som varit avställda.

Framtiden är föränderlig, framtiden är oviss. Av senaste numret av svensk fjärrvärmes tidning framgick att tillståndsprocessen för nya kraftvärmeverk varit i snitt 2,5 år. Dessförinnan skall det vara en politisk process, en projekteringsfas, och sedan upphandlingar och slutligen byggnationsfas.

Vi talar om ledtider på totalt ca 4 år från ide till verklighet.

Så frågan skall ställas: Är det lönsamt om 4 år och framåt att göra sin pellets?
Frågan skall inte ställas: Är det lönsamt nu, för det är inte en relevant fråga.

Är det då lönsamt att pelletera på plats om 4 år och under investeringens livstid på ytterligare 25-30 år?

Till analysen av detta får vi extrapolera de långa trenderna:

Beakta detta med transporter. Skövde ligger i inlandet, liksom skog alltsomoftast ligger i inlandet.

20121111-124323.jpg

För en viss mängd energi krävs det olika transportvolym för flis och pellets.

Pellets är på grund av detta något som får sitt pris på världsmarknaden, det lönar sig att transportera, det når hamnar. En utökad användning av pellets i konverterade kolkraftverk, till följd av EUs 2020 mål, utsläppsrättshandel och dylikt kan på sikt förväntas medföra att pellets och kol blir utbytbara storheter och att dessa priser kommer följas åt. Efterfrågan ökar i snabb takt.

Valutans effekt är intressant. Världsmarknadsprissättning på pellets ger billig pellets med stark krona.

20121111-223603.jpg

Valutakursens kortsiktiga effekt. Pelletspris i euro ökar och pelletspris i kronor sjunker när kronan stärks.

Flis, får däremot sitt pris mer regionalt, det lönar sig inte att transportera på samma vis som pellets. Hur skogskonjunkturen ser ut i den aktuella regionen styr i högre grad än för pellets.

Även här kan man välja att inte gräva i prisbildningsmekanismerna. Vi kan nöja oss med att konstatera att priset på pellets drar ifrån priset på flis, när man studerar de långa trenderna.

Kortsiktiga valutaeffekter, är just det, kortsiktiga. De går över. Valutaeffekterna, den korta trenden, har de gångna två åren slagit tvärtemot den långa trenden. Men med ovanstående sagt så kan man konstatera att det är en valutarisk i pelletsproduktion för avsalu. Eftersom produkten blir billigare, medan råvaran rent av kan blir dyrare, när valutan stärks.

Det där – kortsiktiga slag än hit och än dit i lönsamhet till följd av valutafluktuationer – behöver vi heller inte hänga upp oss på i långsiktiga investeringsbeslut, i synnerhet inte om pelleteringen är ett led i ett helt internt flöde, från flis till spis och affärsiden är en intern optimering, inte en storskalig avsalu på världsmarknaden.

En vertikalt integrerad pelletsproduktion, behöver inte stå och falla med priset på pellets.

Det är ju frågan om flis, som insatsmaterial, och el och värme som såld produkt. Pelletsen är ett mellanled, med ett internpris av ringa intresse under enstaka år. Eller under en period med stark krona.

Det intressanta är den långa trenden, inte de korta svängningarna. Faktum är att hela poängen är att slå av regulatorn i systemet av och till hela tiden varje år när det är vinter, på samma vis kan man slå av det något år med extremt stark krona, om det är optimalt. Men lönsamheten i iden bygger på att det flertalet år är en god ide att förädla billiga råvaror med överskottsenergi för att skapa en ersätttning till dyr spetsvärme.

För fjärrvärmekunden att beakta är att:

Om vi endast köper in pellets, utan att göra den, så sätts vårt fjärrvärmepris på marginalen av pelletspriser.

Pelletspriset klättrar ganska snabbt, sett till långa trenden.

Om vi gör pelletsen själva, av flis, sätts vårt fjärrvärmepris på marginalen av flispriset.

Flispriset, klättrar långsamt, sett till långa trenden.

Därav slutsatsen. Ja det är tveklöst lönsamt att pelletera på plats, i framtiden och över tid, även om det nyss varit ett par år då kortsiktiga valutafluktuationer under en tid orsakat vikande lönsamhet. Det är inte konstigare än att det brukar vara en god affär att göra något dyrt av något billigt och att den affären blir bättre över tid om gapet mellan priset på råvaran och priset på produkten vidgas.

20121111-211018.jpg

Pellets och briketter drar ifrån flisen i längden, kortsiktigt har det nyss svängt åt andra hållet.

Orsaken är kronförstärkningen, inte minskat internationellt pris, eller minskad efterfrågan.

Efterfrågan ökar.

20121111-224537.jpg

Kommentarer:

Kommentera