Press

Reportage i Skaraborgs allehanda.

Anna Bergman leder socialnämnden och hennes man Torbjörn Bergman leder servicenämnden. Hemma vid köksbordet på gården i Säter diskuteras det ofta politik.  

Text, Bild: Anna Warner, SLA: Länk till reportaget

Moderaterna Anna och Torbjörn Bergman har varsin nämndordförandepost i Skövde kommun, och hemma diskuterar de ofta politik. De har även andra uppdrag och den gemensamma nämnaren är att de vill göra nytta.

SLA möter Anna och Torbjörn Bergman vid köksbordet hemma på gården i Säter. Vid det bordet har det pratats mycket politik genom åren, och mer lär det bli nu när de båda ansvarar för varsin nämnd i Skövde kommun.
Anna blev nyligen vald till ordförande i socialnämnden, och det är hennes första ordförandepost.
Tidigare var hon förste vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, men när hon i somras bytte jobb och blev lärare kände hon att hon, trots att hon trivdes bra med frågorna, inte kunde sitta kvar.

– Det är inte bra att jobba i den verksamhet man styr över.
Funderade länge
När Elisabeth Svalefelt slutade som socialnämndens ordförande fick Anna frågan.
– Jag funderade länge och väl innan jag tackade ja, men det känns bra nu. Socialnämnden är speciell eftersom man som politiker ägnar sig åt myndighetsutövning. Jag har dessutom jour dygnet runt om exempelvis ett tvångsomhändertagande skulle bli aktuellt.
– Socialnämnden liknar inte någon annan, och man får ta del av många människoöden.
Anna är molekylärbiolog och har i flera år jobbat på laboratorium, och även forskat om svampinfektioner. Nu är hon i stället lärare i biologi och vetenskapsteori.
– Jag ledsnade på maskiner och sökte en lärartjänst på IB-programmet på IT-gymnasiet. Jag är anställd på 60 procent men jobbar just nu 100 eftersom det är så mycket nytt att sätta sig in i.
Lär av varandra
Annas man Torbjörn har länge varit engagerad i kommunpolitiken och är sedan snart två år ordförande i servicenämnden.
– Vi lär av varandra. Man måste få stämma av ibland, och få en annan åsikt. Jag har ofta frågat Anna och nu frågar hon mig.
– Vi har alltid pratat mycket politik här hemma, och jag blev smittad av Torbjörns intresse.
Paret konstaterar att det inte är ovanligt att två makar är politiskt aktiva, men att det är betydligt ovanligare att man har ansvaret för varsin nämnd i en kommun.
– Det hade varit betydligt tuffare hemma om vi hade tillhört olika partier, säger Torbjörn och skrattar.
Krydda i tillvaron
Torbjörn berättar att han har politiken som ett fritidsintresse som balanserar upp livet som lantbrukare.
– För en ensamarbetande egenföretagare som jag så tillför det mycket socialt i livet. Jag har alltid läst mycket. Tidigare var det ofta facklitteratur och nu är det politiska handlingar. Jag tycker att det är en krydda i tillvaron, och ingen belastning.
– Mitt syfte med politiken är inte att komma till toppen. I stället handlar det om att bli lyssnad på, att kunna hjälpa till och att få gehör för mina synpunkter, säger Torbjörn.
Anna håller med.
– När man märker att man kan påverka då blir det roligt. Det är också ett större ansvar, men det är stimulerande. Det är kommunpolitiken som lockar mig, där det är nära mellan beslut och verkställande. Region eller riksdag blir så stort och svårstyrt.
Vill göra nytta
Anna har tidigare varit nämndeman i tingsrätten, och även där stött på många människoöden. Hon engagerade sig nyligen som polisvolontär och Torbjörn är sedan något år tillbaka gruppchef inom hemvärnet.
Alla engagemang kokar ner till en gemensam nämnare.
– Vi vill göra nytta och samhällstjänst, säger Anna.
Som polisvolontär hjälper man polisen vid exempelvis festivaler och medborgardialoger, och Anna gillar att hjälpa människor på ett nära och handfast sätt.
Torbjörn jobbade med ledarskap under sin värnplikt och märkte att han saknade att leda människor i fält då han engagerade sig i Missing people.
– Så jag gick med i hemvärnet för att kunna utöva ledarskap i fält oftare, och även få göra nytta när man letar efter försvunna personer.
Förutom gården och alla uppdrag har paret även tre barn, 14, 9 och 7 år.
Hur hinner ni med allt?
– Vi tittar aldrig på tv, säger Anna.
– Vi tar korta semestrar, och vi prioriterar inte renovering och heminredning. Förutom renovering i de hus vi hyr ut, säger Torbjörn.
– Just nu är det fruktansvärt mycket men det handlar hela tiden om hur man prioriterar. Barnen tar också mycket eget ansvar, säger Anna.

TV4 Intervju och debattartikel om folkomröstning

Idag sänder TV4 Skaraborg ett nyhetsinslag kring Miljöpartiets och Vänsterpartiets motion angående folkomröstning om Cementas kalkstensbrytning. Jag uttalar moderaternas och lagstiftarens ståndpunkt att folkomröstningar är till för frågor som ryms inom den kommunala kompetensen. Länk till nyhetsinslaget.

20130503-194533.jpg

I inslaget säger miljöpartiets representant att det är nu som Cementa lämnat in sin ansökan och att det är därför man agerat så sent. Cementa lämnade in sin ansökan i december 2012 och processen påbörjades med myndighetssamråd för ett helt år sedan.

Miljöpartiet är inte sanningsenliga. De använder folkomröstningsinstrumentet för att värva röster i opinionen.

Det är uppenbart orimligt att hinna med en folkomröstningsprocess, nu över helgen, i tid till kommunstyrelsen på måndag klockan 13.00.

Se även debatten i Skövde nyheter, idag, med miljöpartisten Sture Grönblad: Länk till Skövde nyheter.

Moderaternas avgav ett enhälligt sex-sidiga yttrande till MMD tidigare i år med synpunkter och begäran om kompletteringar. Miljö- och vänsterpartierna undvek denna möjlighet att påverka i ärendet. Istället bedriver de ett verkningslöst spel för gallerierna. Våra synpunkter beaktas däremot i processen. Vi tar det ansvar som följer av den representativa demokratin och kostnaderna för en folkomröstning använder vi hellre till skola och omsorg.

Länk till vårt yttrande .pdf

Nyårsreportage.

Artikel i Skövde Nyheters nyårsnummer 2011-12-29.


Rejäl lögn av Green (s)

Artikel i SLA 31 augusti
I lördagens SLA, menar Monica Green (s) att alliansen lånar till skattesänkningar. Statsskulden år 2006 var 1 218 Miljarder. Just nu är statsskulden 1 062 Miljarder.
Avbetalt är således hittills 156 Miljarder. [Källa: www.ekonomifakta.se] Det är en rejäl lögn. Att kalla en avbetalning på 156 Miljarder för ett lån.

Torbjörn Bergman (M)

Ekonomiskt lättsinne hos sossarna

Artikel i SLA 1 september

Svar till Green och Ekman. Två ledande socialdemokrater skriver om deras vilja med skolan. På punkt efter punkt är lösningen att använda mer pengar. Mycket stora resurser används redan i skolan. Det är upplysande för väljarna att sossarna inte för fram ett enda sakförslag på hur de befintliga resurserna bör användas på ett bättre sätt. Lösningen – på allt – är istället att göra av med mer pengar. Detta är ett i raden av bevis på ekonomiskt lättsinne hos (s). Tidigare har de lagt ett skarpt budgetförslag i Skövde kommunfullmäktige baserat på mycket osannolika intäkter och halverade anslag för prognososäkerhet. Fusk i båda ändar. Pressade på denna punkt framförde de i fullmäktige att kommunens resultat var deras marginal i budgeteringen. De åsidosätter fullmäktiges resultatmål om två procent och har skarpt kritiserat de åtstramningar som krävdes för att uppfylla detta mål. Mycket tydligt visar de att god ekonomisk hushållning kommer i andra hand och shopping i första hand. Västvärlden står och skälver i efterverkningarna av sådana politiker. Tag varning. De ljuger till och med valmanskåren i ansiktet om statsskulden. Alliansen har betalat av på skulden. Vi tar ansvar.

Torbjörn Bergman (M)

Intervju om fruktskörden.

Intervju i TV4 Skaraborg om äppleskörden. Tredje gången jag blir intervjuad av TV4, under mandatperioden.

http://www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/skaraborg?videoId=1.1764397

Konstruktivt jobbat

Artikel i SLA februari 2010. Om hur handläggningen av Volvos nya gjuteri i Skövde administrerades på 2-3 månader i semestertid, istället för normala tillståndsförfarandet om 1-2 år. Utan detta agerande från kommunal miljönämnd och kommunal byggnadsnämnd, så hade gjuteriet aldrig byggts. Nu är det invigt!

Att bevara och ta tillvara ger ofta en miljövinst. Miljöhänsyn tas även vid nybygnation. I södra Karstorp kommer husen få trästomme. I Trädgårdsstaden tillämpas ny fjärrvärmeteknik. Powertrains nya gjuteri, står redan klart att producera. Med lägre miljöbelastning per enhet. Färdigt! Detta år när industriproduktionen kommer expandera kraftigt. Även det ett resultat av kreativ kommunal myndighetsutövning i två nämnder, utan vilken Volvo fått vänta tills nu – en halv konjunkturcykel för sent – på tillstånd att påbörja bygnation. Då hade G2 aldrig byggts. När man sett inifrån hur mycket en kommun – där modet finns – kan göra för dess verksamheter, så förundras man över hur Trollhättans kommunledning helgonförklarades, samtidigt som man grillade näringsministern. Tala om missriktad kritik. Kommunalrådet satt i fjorton år

Klok bostadspolitik i lågkonjunkturen

Utan Anders Borg vid rodret och hans kloka åtgärder i god tid kunde det sett illa ut

Hushållen lägger mycket pengar på boende. Därigenom blir dess beskattning en hävstång på hela samhällsekonomin. Sverige har haft två kraftiga nedgångar på kort tid. Denna klarar vi bättre än omvärlden. Den förra var värre för vårt land än för andra. En sak har svackorna gemensamt och det är att de föregåtts av stora skattereformer, som inkluderat beskattningen på bostäder. Regeringen Carlsson sjösatte förra århundradets största skattereform 1990/91. Mycket var bra. Men man gjorde misstaget att bostadsinvesteringar som enda vara, tjänst eller kapitalplacering i hela ekonomin belades med både konsumtions- och kapitalbeskattning. Från att tidigare varit förknippat med stora räntesubventioner. Den chock detta utlöste i den mycket stora förmögenhetsmassa som bostäder utgör medförde att bostadsbyggandet kollapsade och arbetslösheten ökade tio procentenheter. Konjunkturnedgången förvärrades på så vis i början på nittiotalet av chockhöjd skatt i en kritisk sektor. Den nedgång vi nu lämnar har istället lindrats genom alliansens RoT-avdrag och förändrade fastighetsbeskattning. Det har stabiliserat bostadsmarknaden och i förlängningen hela ekonomin. Då tappades mer än en kvarts miljon arbetstillfällen. Nu är antalet jobb ungefär detsamma före och efter. Regeringen Reinfeldt har därmed styrt Sverige genom krisen på ett föredömligt sätt. Tidigare svackor har avslutats först genom exportindustrins uppgång. Men återhämtningen sker nu tidigare, draget denna gång av konsumenternas köpkraft. Sverige har högst konsumentindex i OECD. Detta eftersom alliansen stärkt köpkraften med jobbskatteavdraget.

Torbjörn Bergman (M)

Kultomten är en resurs för Skövde!

Utdrag ur artikel om ridskolan Kultomten införd i SLA i december 2008 – replik till fritidschefen som ville riva Kultomten – februari 2010 följd av artikel i samma ämne. Vid MHN:s decembermöte togs på förslag av undertecknad nya riktlinjer för skyddsavstånd till hästhållning, vilka medgav att behålla skolan. Nu byggs Skövde trädgårdsstaden och marknadsförs som hästnära boende. En besparing på ca 60 miljoner kronor

Skövdes fritidschef är helt rätt ute när rikt utbud av fritidsaktiviteter lyfts fram, som nyckel för ökad inflyttning. Jobbutbud och kvalitet på skolan är två andra. Särskilt angeläget är ridsport, som utövas av 450 000 flickor/kvinnor. Då deras inflyttning i förlängningen även ger organisk tillväxt. En slutsats vill jag dock dividera om. “Kultomten måste flyttas, ridskolan är i vägen för exploatering av Horsåsområdet”.

Strategiska satsningar på hästnära boende görs i ett flertal svenska kommuner, som vill växa, närmast Vara. Följande lagakraftvunna domslut bör man känna till:
Hästhållning skyddsavstånd 30 meter till tomtgräns. M 2922-05, M63-01
Skyddsavstånd 50 meter till skola M 4763-04
Paddock till tomtgräns 10 meter. M 866-05
Hästhållningen i detaljplanelagt område tilläts då den inte var någon nyetablering. M 7689-04

Kultomten ligger invid ett grönstråk där det finns risk för sättningar och invid en väg som ger buller. Där skolan ligger – på sammanlagt 50 hektar – går det således ej bygga bostäder! Med ridskolan försvinner områdets främsta attraktionskraft, jag kan inte se hur det gynnar Skövdes tillväxt.

Torbjörn Bergman (M), ordförande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Skövde.

Ur debattartikel införd i SLA februari 2010.

…Vår ridskola avsåg man också riva ned, tills jag år 2008 påtalade möjligheten att behålla den. När jag grävde i beslutsunderlaget fann jag nationella riktlinjer, råd och så vidare som hänvisade bakåt ända till en JTI-rapport från sjuttiotalet. Där man funnit att det luktade femhundra meter från grisstall. Som vetenskapligt underlag till skyddsavstånd mot hästallergener fann jag det klent. Dåvarande Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick strax på plats nya riktlinjer, baserat på aktuell forskning kring allergener och rättsfall. Tack vare det kan skolan nu utvecklas. ..

Torbjörn Bergman (M)

Sossarna vidgade klyftorna, vi sluter dem!

Artikel i SLA i december 2009, utlöste en hejdundrande debatt 😀
LO-fackens angrepp på socialdemokraterna är berättigat. Det är skandalöst att sossarna högbeskattade vanliga arbetare så de flydde från arbete till bristfälligt kontrollerad och alltför generös bidragsförsörjning. Självfallet skapade sossarna genom detta vidgade inkomstklyftor. Nu vänder alliansen denna trend. 2007 var den fjärdedel som har lägst inkomst de som ökade sin inkomst mest i relativa tal. Alliansen gav dem med lägst inkomst ett rejält kliv uppåt. Detta slår igenom i form av minskade inkomstskillnader först 2008 eftersom den fjärdedel med högst inkomster hade höga kapitalinkomster 2007, som uteblivit 2008. Detta har länge varit känt utifrån simuleringar som SCB gör, se Länk. De slutgiltiga siffrorna för 2008 är inte släppta, men har läckt ut i bloggosfären. Ändå gormar socialdemokrater som Monica Green och Mona Sahlin på regeringen om vidgade klyftor i samhället, utan att berätta att det var sossarna som ökade inkomstskillnaderna kraftigt och att de först nu minskar, genom alliansens arbetslinje. Det är en naken form av populism sossarna bedriver, när de på detta vis ljuger fok rakt i ansiktet.

Torbjörn Bergman (M)

Värdera lärares effekt på elevers kunskapsutveckling

En artikel i raden i SLA denna i oktober 2009 om kvalitetstyrning av skolan. I Mars 2010 har Skolnämnden tillsatt en arbetsgrupp som ska se över så att vi har moderna arbetsmetoder, likaså har Skövdemoderaterna i vårt handlingsprogram sagt att vi skall:

  • Utveckla metoder för utvärdering av lärares och skolors effekt på elevers kunskapsutveckling.
  • Stödja lärares kompetensutveckling och premiera duktiga lärare.
  • En tydligare fokusering på att rekrytera, premiera och vidareutveckla duktiga medarbetare och chefer/rektorer inom den kommunala verksamheten

Många vill förbättra skolan. Ivrigast är lärarkåren. Det är också de som har störst potentiell möjlighet, givna rätt redskap. Kvaliteten på lärarens instruktion till elven är av centralt intresse för att förbättra skolan. För att kvalitetsverktyg ska vara användbara måste de leverera information med denna detaljrikedom. Det vill säga beskriva hur den enskilde lärarens instruktion påverkar kunskapsutvecklingen för eleven. De kvalitetsverktyg som idag finns att tillgå i Sverige klarar inte detta. Det framgår av lärarnas synpunkter. Vi har ingen nytta av kvalitetsredovisningarna i vårt förbättringsarbete, sa lärare på Stöpenskolan. Internationellt är det vanligt med olika former av provdata där man kan följa elevernas provresultat över tiden. Detta möjliggör beräkning av så kallade value added-mått där elevens utveckling under perioden mellan två provtillfällen antas bero på de resurser eleven haft tillgång till. Med value added kan man således undersöka skolans och lärarens marginella effekt på elevernas utbildningsresultat eller det mervärde som de skapat. Genom kvalificerade statistiska metoder, multi-nivå modeller, kan man med god säkerhet särskilja dessa effekter från varandra. Läraren får en redovisning över hur väl denne hjälper sina elever, uppdelat på klassen som helhet och hur hjälpen fördelats mellan elever med goda och mindre goda förutsättningar. Liksom elever varierar i förmåga, så varierar även lärare i kvaliteten på sin instruktion. Redovisningarna hjälper rektorn att finna essen i leken. Dessa lärare kan vara mentorer åt andra, ett karriärsteg kopplat till kompetens utan byte av kompetensområde, som skolan är i behov av. Grunden till analysen är tidiga och allomfattande diagnostiska prov som efter central databearbetning gör det möjligt att finna de bästa lärarna och lära av dem. USA:s president, har nyligen fått delstaterna att börja mäta enskilda lärares förmåga, på detta vis. Vi borde göra samma sak i Sverige. På en direkt fråga svarar statliga skolverket att det inte är deras ansvar. De deltar visserligen i OECD:s arbete med value-added ned till skolnivå, men inte längre och det är – minsann – på eget initiativ att de gör något alls. Det är den enskilda kommunens ansvar att tillhandahålla dessa verktyg. Rimligen borde det bäst ske i samverkan med fler, men ingen av våra 290 kommuner gör detta idag. De nöjer sig med skolverkets “SALSA”, ett tekniskt gravt efterblivet och i detaljrikedom alltför grovt kvalitetsverktyg. Vi får inte låta oss nöjas med att den splittrade ansvarsfördelningen på skolområdet tas som ursäkt för brister i övergripande kvalitetstyrnings- och utvecklingsarbete. Det duger inte! Kvaliteten på instruktionen är mycket viktig och för de sämst begåvade eleverna är den helt avgörande. För dem är det i flertalet fall skillnaden mellan godkänd, eller icke. Det är lätt att inse den fördel det skulle innebära, för en kommun, att bättre än andra kunna identifiera och premiera dugliga pedagoger, samt lära av deras goda exempel.

Torbjörn Bergman (M)

Hellre Skövde C än Arena B….

Artikel i SLA Mars 2009 Om arenatrenden. Jag anser att skattemedel ska användas till annat än att bygga konferensanläggningar åt privata hotel. Kommunen antog sedermera inte optionen att bygga Arena del B. En besparing på flera hundra miljoner. Jag föreslår en bättre placering av mötesanläggning.

År 2007-2009 satsas 111 miljarder kronor på nya arenor i Sverige. Den klart starkaste trenden är nya idrottsarenor med plats för kongresser och företagsmöten. I denna investeringstakt blir nischen snabbt fylld och konkurrensen hårdare om kunden, intäkterna kommer pressas ned så de ej täcker kapitalkostnader.


Analyser, anbudsförfaranden och lokaliseringsstudier brukar krävas för att fler än byggföretaget ska få glädje av projekt. Analyserna inför Malmös anbudsförfarande på kombinerat Hotell, kongress och konserthus visar att ett framgångsrikt kongresscenter förutsätter ett cityläge med goda kommunikationer, nära tillgång till hotell i olika kvalitetsnivåer samt annan cityorienterad service, kulturutbud och nöjesliv. Lokaliseringsstudierna visade på en plats helt nära centralstationen. Det är heller ingen händelse att hotell mer än tvåhundra meter, eller etthundratjugo sekunder, från centralstationen för en tynande tillvaro. För affärsresenärer och kongressbesökare är närhet till kommunikationer och restider mycket viktigt. Detta faktum är äldre än arenatrenden och kommer överleva den. På helger kan hotell hysa gäster som besöker vår stad för bad, uteliv och rekreation, för dem är kommunikationer till och från viktigt, men de torde ej vara fullt så stressade under själva vistelsen. De borde kunna ta en anropsstyrd buss till Arenan och gärna en shoppingtur på hemvägen. Sådan tjänst kan alla hotellen samsas om och på vardagar kan de köra skolbarn, för kopplingen mellan vardagarnas konferenser och äventyrsbad måste vara nära noll. Sveriges första kulturhus med plats för 1500 sittande i olika lokaler ligger helt invid Skövde centralstation. Här finns de biutrymmen som bantats bort i en annan aktuell studie en kilometer därifrån. Jag anser att vi Skövdebor, hellre än att bygga en ny avsides, bör uppdatera den kultur- och mötesanläggning vi redan har och därigenom få ett optimalt utnyttjande av våra befintliga investeringar och ett lägre pris per användande. P-däck kan byggas över bussarna, tuben förlängas och samtidigt som gatuplanet avlastas omskapa kulturlokalerna från uppvisningsrum till aktivitetsmiljö. Allt det är investeringar som kommer Skövdeborna till del. Om någon investerare sedan bygger en kongressanläggning, med eller utan hotell, på tomten bredvid är det bra. Utformas den så att den kan brukas som konserthall på helgerna bör det betalas med biljettintäkter, inte skattemedel.

Torbjörn Bergman (M)

Utsläppsrättshandeln fungerar inte om inte alla är med

Artikel i SLA januari 2009 Om utsläppsrätter. Skruvar man åt hårt i detta system, så kapitaliseras rätterna. Miljöbovar kan då sälja rätterna de fått med god förtjänst och bygga en smutsigare fabrik för pengarna utomlands där man struntar i utsläppsrätter. Jag föreslår en lösning. Nyligen har flera samhällsdebattörer anslutit sig till denna hållning. Senast i raden, Göran Persson

Utsläppsrättshandel placerar den Europeiska industrin under ett sjunkande tak. Det har visat sig svårt att få andra länder att kliva in. Investeringar avhängiga fossil energi lönar sig, genom kostnaden för utsläppsrätter, bättre utomlands. Ta Kina som exempel: Inflödet av utländska investeringar ökar med trettio procent per år. Utan global täckning skapar systemet inte endast en mer miljövänlig industri, utan även en mer utländsk. Som tänkt bot på det finns flexibla mekanismer. Grön investering utomlands ger extra utsläppsrätter. Miljöeffekten, av denna flexibla kapitalflykt, är tveksam. Klart är att sjuttiotre procent gick till Kina 2007. Kinesiska företag får betalt av sina europeiska konkurrenter för den miljörelaterade delen av sina investeringar, slipper betala för miljöbelastningen i övrigt och det ger slutligen rätt till ökade utsläpp här. SCB och KTH har i rapport “Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges import och konsumtion” uppskattat belastningen av vår konsumtion till tolv ton koldioxid per person och år. Om produktionen i sin helhet skett i Sverige skulle siffran varit hälften, sex ton. Importen från Kina till Sverige ökade under 2007 med 26 procent, så har det varit i mer än ett decennium. Denna produktion i Kina – och dess miljöbelastning – är således finansierad, beställd och betald av oss. Ansvaret för det är vårt. De utsläpp vi orsakar där växer mångfaldigt mer än vad vi reducerar här, vilket är ohållbart. I den mån man vill få till stånd en fungerande lösning bör vi på vår marknad gynna miljövänligt på bekostnad av miljöbelastning lika oavsett i vilket land produktionen skett. Avseende växthusgaser bör vi ta ansvar för vår konsumtion, inte vår produktion. Det är en ordning andra hellre tar efter, vilket ger en ökad internationell medverkan. Att ta in produkt på marknad med utsläppshandel bör isåfall kräva köp av utsläppsrätter och exporten ge tillbaka utsläppsrätter. Kinesiska varor säljs då med pålägg för utsläpp, som om de vore gjorda här och våra varor säljs utan pålägg i Kina som om de vore gjorda där. Vi tar då fullt ansvar för vår konsumtion, utan att lägga krokben för oss själva på exportmarknader. Våra jobb blir kvar när investeringar går till att göra vår konsumtion grönare, istället för att göra produktionen mer utländsk.

Torbjörn Bergman (M)

Arbetslinjen fungerar!

Artikel i december 2008

Skall vi ha råd med välfärd måste vi producera. Fler av oss får jobba mer, annars får vi det sämre. Hur utvärdera detta? För det första får man mäta arbetade timmar, inte sysselsatta. För det andra får man jämföra förändring, inte nivå. För det tredje får man jämföra med andra i samma konjunktur, inte sig själv i en annan. Jämför man så ökningen i arbetade timmar 2007, plus 3,1 procent, är det den högsta i Sverige som OECD mätt sedan de började 1970. Dubbelt mot EU-snittet. Ett land var bättre och sexton sämre, av de som ingår i både EU och OECD. Irland på delad andraplats med Sverige. Arbetslinjen fungerar! Mot jobbpolitiken står oppositionens förslag att stimulera konsumtionen av prylar för lånade pengar. Sådant får man vara försiktig med, av mer än miljöskäl. Svensk industri är exportberoende och en del av världen. Vi rår inte på världskonsumtionen den lever av, låt andra elda på den åt oss. Fokus var arbetskraftstillgång “Vi gör det lönsamt att arbeta”. Konjunkturen viker och fokus flyttades till arbetskraftsefterfrågan “Vi gör det lönsamt att anställa” och “Vi gör det lönsamt att starta och utveckla företag”. Konsumtion av tjänster kan vi underlätta mer och utsträcka till byggsektorn, det görs här i landet. Löneskatten (dvs egen- och arbetsgivaravgift) kan vi sänka mer. Infrastrukturinvesteringar är också bra, för de görs här och är till nytta för produktion. Men, mer offentlig konsumtion, ökad skatt för att köpa permanent arbetslöshet och julklappsbidrag för lånade pengar? Nej, Sahlin, det kommer våra barn att få betala. År, efter år, med ränta, på ränta. Oppositionens förslag är fel och för sent. Alliansens funkar och ligger redan i budget. Rätt i tid, eller fel i otid? Det blir lätt att välja 2010.

Torbjörn Bergman (M)

Förbättra a-kassan gör den individanpassad

Artikel i SLA november 2008

Om en privat försäkringsgivare utformade sin försäkring utifrån föresatsen att alla är lika, då skulle kunderna fly. Det är vad som drabbat a-kassan. Så visst behöver a-kassan förbättras. Jag har tidigare föreslagit frikoppling, så det inte ska behöva kosta att ta ett lägre betalt jobb medan man väntar på ett högre. Det är mer moraliskt och lättar försörjningsbördan, avgiften sänks genom att fler tar ett arbete. Dessutom bör kassan göras mer flexibel. En ung singel respektive en bofast familjeförsörjare har rimligen olika önskemål om ersättningsnivå och ersättningsdagar. Vi behöver valfrihet! Med ökad anpassning till efterfrågan följer ökad anslutning, det skulle göra kassan både billigare och mer prisvärd. Vi har såtillvida bara gjort halva läxan, en finansiering som i hög grad bär sig själv, men ännu inte en utformning vilken svarar mot den mångfald som är Sverige. Andra halvan behöver ordnas och borde, i ärlighetens namn, redan varit gjord. Mona Sahlin, likt Sheriffen av Nottingham, vill göra tvärtom. Arbetande låginkomsttagare får betala högre skatt för att ha råd att höja a-kasse taket för de med inkomster på 30.000 kronor i månaden. Fastän flera valt bort sin egen a-kassa, ska de nu betala andras via skatten. Parollen är “allt ska med”. Vanligt folk ska slita ihop till massiva statliga bidrag åt höginkomsttagare, så de inte finner det lönt att göra motsvarande jobb själva. Sossarnas opinionsras har inte endast att göra med bristande ledarskap, de har börjat formulera sin bidragslinje.

Torbjörn Bergman (M)

Gör om pumplagen

Artikel i SLA i september 2008 om pumplagen.
Pumplagen ska nu ses över besked om det kom i Mars 2010.

Riksdagsledamöter! Slopa fjärde och skriv om femte punkten i pumplagens tredje paragraf, så att småstationer undantas från krav på alternativa drivmedel. Förra regeringens tvångslag gör inte mackar mer miljövänliga, det gör dem olönsamma. Sätt istället er tilltro till marknadsekonomiska och teknikneutrala lösningar. Utan dessa stationer får glesbygdsbefolkningen åka längre för att tanka sina bilar och får försämrad service. Låt inte den röd-gröna rörans populistiska tvångslag avfolka glesbygden.

Torbjörn Bergman (M)

Kommentera