Migrationen. ~En genusanalys~

Könsfördelningen i landet förändras drastiskt av migrationen.

Det förstör tryggheten. Det skapar en våldsspiral.

Längre ned i artikeln återkommer vi till hur det där hänger ihop.

Flera saker kan noteras om migrationen till Sverige och den ökade otrygghet vi har sett i landet.

Den första är att debatten i mångt och mycket förs om debattens former. Vem som får prata med vem och vilka ord som kan användas och dylika känslor. Fakta, forskning, internationella lärdomar, beprövad erfarenhet och analyser av orsak och konsekvens lyser med sin frånvaro.

Lugn och sans saknas, det är inte den pragmatiska konsensuskultur vårt land är känd för. Debatten har en dynamik där två polariserade läger genom att utmåla varandras ståndpunkt som fel, eller ond, framställer sin egen som god, med få sakargument för den egna idén.

Jag har här på bloggen tidigare berört migrationen, utifrån vad forskning säger. Orsakssamband, migrationens drivkrafter och vad det innebär för framtiden.

Länk till artikel: Migrationen två scenario framåt Denna artikel är från 2015 och talar om att en tidpunkt kommer då politiken på nationell nivå tippar över.

”Nu inträder den otäcka fasen. Förväntat är detta efter valet 2018, alternativt efter ett extra val.

Någon inför då mycket hårda regleringar på migrationen som får diasporans storlek att sluta expandera i kraft av migrationsströmmar. Collier kallar detta den otäcka fasen.”

Journalisten Marcus Oscarsson, har nyligen spekulerat i en omvälvning i det socialdemokratiska partiets migrationspolitiska ståndpunkt och i förlängningen nationell politik, som något vilket kan komma snart.

Mitt eget parti, moderaterna, har nyligen föreslagit en drastisk minskning av tillkommande volymer. Jag kallade i den analysen punkten då detta händer för ”Lucia+” och poängen med de två scenario som finns där är att ju längre åtgärder dröjer, desto mer drastiska blir dem.

Jag skissade då även på ett mildare scenario där bland annat följande sker för migrationskontroll:

  1. Diasporans storlek minskas genom repatriering av illegala.

  2. Relativt högre förmåner minskas med tillfälliga uppehållstillstånd, lån istället för bidrag, lägre bidrag, ej samhällsservice till illegala.

  3. Kostnaden för resan höjs genom effektiv yttre gränsbevakning.

Sedan detta skrevs 2015 har en hel del rörelser skett i denna riktning i dessa de två största partierna, liksom de integrationspolitiska exempel jag listade då:

 Exempel på åtgärder kan vara:

  1. Förbud för viss klädsel på offentlig plats, så som nyligen Frankrike vann rätten till i Europadomstolen med heltäckande slöja.

  2. Åtgärder för en mer blandad elevsammansättning, men mer enhetlig skola.

  3. Åtgärder för att bryta bostadssegregation.

  4. Slopad hemspråksundervisning.

  5. Nolltolerans mot olagliga sedvänjor, som förtrycker kvinnor.

  6. Utbildningsinsatser mot islamism och hedersrelaterat våld.

  7. Skolplikt för vuxna. 

  8. Upprätthållande av närvaron i skolor för barn.

  9. Förbud mot religiösa friskolor.

  10. Samt åtgärder för att få invandrade i arbete. Särskilt kvinnor.

Det är således även i ett milt scenario fråga om en dubbel uppsättning strategier, där dels assimilering/integration befrämjas och dels migrationen bringas under kontroll.

Löfvens ledarskapsstil tyder hittills på att politikförändring sker sent, under galgen / inför fullbordat faktum. Det är en följd av en kombination av splittrad partibas / svagt internt stöd, ett litet parlamentariskt regeringsunderlag där detta är en het potatis, men också hans egen personlighet. Varje ledare agerar inom de ramar som sätts inte endast av personlig förmåga utan även av det sammanhang man är i, i detta fall gör båda dessa faktorer Löfvens och hans partis beslutsfattande i frågan segt.

Vad denna fördröjning gör med politikomläggningen är att den blir mer drastisk när den väl kommer, liksom att sannolikheten ökar dag för dag att den genomförs av andra, än de nu styrande. Den polariserade debatten bidrar också till detta senkomna digitala, antingen – eller beslutsfattande och förklarar tillsammans med denna ledarskapsstil hur kontraproduktiva politiska förslag sådana som gymansielagen fått passera. Jag nämner denna anomali särskilt eftersom de direkt berörda hade en mycket skev könsfördelning, av relevans för denna artikel.

Fler saker finns att säga och konstatera om migrationen.

Vi är bland de sämsta i världen på att få nyanlända i arbete i samma grad som den inhemska befolkningen. Vi blir inte bättre på det heller.

Bildlänk

Det stora, inte endast geografiska, avståndet mellan kulturer från vilket man reser och till vilket man anländer utan även i sådant som utbildningsnivå och kvinnosyn, där utmärker vi oss.

Den kulturella världskarta som Inglehart och Welzel utvecklat kan få illustrera dessa avstånd där Sverige som mottagande land och Mellanöstern och Nordafrika, MENA, som ursprungsregion helt enkelt står så långt från varandra som man överhuvudtaget kan komma kulturellt.

En undersökning gjord av World Values Survey visade att bland 7000 utomeuropeiska migranter så är kontakten med den egna etniska gruppen god. De har möjlighet att praktisera sin religion, att lära sig det svenska språket samt att lära sig om de lagar och regler som gäller i Sverige. Vidare skiljer de sig kraftigt från majoritetsbefolkningen vad gäller tolerans för homosexuella, synen på sex före äktenskap liksom synen på skilsmässor, aborter och prostitution. Många anser också att kvinnors jämställdhet gått för långt i Sverige. Hela 65% anser att det helt eller delvis är sant att det är mannens ansvar att försörja familjen. Detta för att illustrera vad för slags värderingar och åsikter som det stora kulturella avståndet består i.

Liksom vi dessutom utmärker oss i den relativt höga nivån, volymen, vi sett jämfört med omgivande länder.

Dessa alla var och en för sig anmärkningsvärda förhållanden har dock berörts tämligen utförligt i debatten och jag ska inte i detalj gå in på dem här. Vi kommer istället till en mer bortglömd, men viktigare, sak strax. Genus i form av köns-ratio.

Otrygghet driver segregation.

Först något om den ökande otryggheten och vad den gör med samhället. Det finns studier på att trygghet är med marginal den viktigaste faktorn när en familj väljer bostadsort. Trygghet är också det ord med vilket det första steget i Mazlows hierarki av mänskliga behov kan sammanfattas. Trygghet är det fundament på vilket annat vilar.

Av detta följer att upplevd trygghet också är en viktig drivkraft i bostadssegregationen. Den folkomflyttning som kallas white-flight i USA och som i svenska forskningsstudier visat sig inträffa vid 3-4% utomeuropeiska innevånare i ett bostadsområde har fler orsaker än så, men upplevd trygghet är centralt.

– Ja, vi hittade en så kallad tipping point på 3–4 procent. När andelen utomeuropeiska invandrare är så stor i ett bostadsområde så börjar de infödda svenskarna flytta därifrån, säger Emma Neuman, nationalekonomisk forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö. Länkkälla

Den där nivån är inte fix, utan har ökat något med tiden säger den citerade forskaren. Om än inte alls i samma takt som migrationens ökning så är det ändå en, om än liten, glädjande indikation på ökande tolerans och inkludering i det svenska samhället och jag vågar påstå att denna tipping-point är långt lägre än de flesta skulle gissat.

Andelen medborgare med utländsk bakgrund är drygt 24 procent av hela Sveriges befolkning. Det är naturligtvis ett annat mätetal än andelen utomeuropeiska innevånare/invandrare, men SCB redovisar inte detta mätetal om andelen utomeuropeiska, som visat sig vara en drivkraft för segregation.

Så, jag vet inte exakt andelen utomeuropeisk befolkning i Sverige. Tobias Hübinette påstår emellertid att det är ca 17% år 2018 i en artikel på sin webbplats. Hursomhelst är på en nationell nivå tipping-point om 3-4% passerad för länge sedan.

Det får konsekvenser regionalt, inte endast i form av en ständigt ökande mängd utanförskapsområden, utan nu hela centralorter. Malmö har för länge sedan passerat denna punkt och svenskfödda lämnar även i stor skala Göteborg. För 17:e året i rad.

Sådan segregation är självförstärkande och accelererar när inget, eller för lite, görs.

Vi ser här tydligt hur migration till landet i förlängningen driver migration inom landet. Det är inte konstigare än att utvandrare från Sverige sökte sig samman i svenskbygderna i USA. Människan är en social varelse och har i alla tider sökt sig till fränder och dess sociala nätverk för trygghet och en mängd andra fördelar. Därvid skiljer vi oss inte från andra primater.

Det multikulturella samhället blir genom dessa drivkrafter det fragmenterade/ enklaviserade samhället. Ett land med klyftor, som dras isär. Familjers skolval är utsatt för liknande mekanismer, som deras val av hem.

Vi kan naturligtvis önska att dessa mekanismer såg annorlunda ut, men att blunda för dem är att vara orealistisk och det är centralt att politik är baserad på fakta, inte baserad på skönmålning.

Det är centralt att politiken är verklighetsförankrad för att vara verkningsfull, inte ett önsketänkande eller skönmålande.

Könsfördelningen i landet förändras drastiskt av migrationen.

~ Migrationen, en genusanalys. ~

Av oförklarliga och besynnerliga skäl är det jämställda Sveriges migrationspolitik, ledd av den påstått feministiska regeringen, mycket ojämställd. Långt fler män och pojkar beviljas inträde än de kvinnor och flickor som är de mest utsatta i de regioner flyktingar kommer ifrån.

Bildkälla: Riksdagsledamot Hanif Bali (M)

Även undertecknad har gjort diagram för att visa på hur denna av migrationen drivna skevhet i könsfördelningen skiljer sig åt regionalt. En Ratio om 1,4:1 i Balis diagram är detsamma som överskottet på 43% jag visade dessförinnan på denna Länk där även datakällan framgår.

Bildkälla, denna blogg.

Vad säger då forskningen att denna skevhet medför.

Jo, med ett ord:

Otrygghet.

Flera olika bakomliggande skäl kan finnas till könsobalans.

  • Könsselektiva aborter (vanligt i Indien och Kina)
  • Polygyni (att en man har flera hustrur, vanligt i delar av MENA)
  • En anti-feministisk migrationspolitik (som i Sverige)

Oavsett anledningarna, eller dess kombinationer, så blir konsekvensen densamma.

Jag vill särskilt påtala styrkan i detta samband med ökat våld och otrygghet orsakat av skev könsbalans

I studien Crime gender and Society in India, insights from Homicide data jämförs denna effekt med den socioekonomiska faktor som ofta – utan något stadigt stöd i forskning – florerar i svensk debatt.

First, murder rates in India bear no significant relation to urban-

ization or poverty. Second, education appears to exercise a moderating in- fluence on criminal violence. Third, the strongest correlate of the murder rate is the female-male ratio: districts with higher female-male ratios have lower murder rates.

Våldet i samhället, här mätt som andelen mord, bär således i denna forskningsstudie ingen koppling till graden av urbanisering eller fattigdom.

Men det dödliga våldet har däremot en stark koppling till skev könsfördelning.

Samtidigt i Sverige ser vi en kraftig och accelererande ökning av dödligt gängrelaterat skjutvapenvåld, som politiker i flera läger spelar i lika delar förvånade och upprörda över.

” -Det är helt oacceptabelt. ”

Jo, visst. Men det är också den förväntade logiska följden av förd migrationspolitik.

För att vara explicit: Den skeva könsbalans som skapas genom felaktig migrationspolitik förväntas leda till ökad mängd våldsbrott och ökad otrygghet.

Det är alltså, helt naturligt och förväntat med mer dödligt våld och ökad otrygghet.

Vad mera är givet de självförstärkande mekanismer som är bakomliggande så kommer utvecklingen fortsätta att eskalera, om inget drastiskt görs.

Den största självrapporterade undersökning som görs visar också hur situationen urartar i accelererande takt.

Bildkälla BRÅ, Nationella trygghetsundersökningen.

Det är nu tio gånger vanligare med dödsskjutningar bland unga män i Sverige än i Tyskland.

Bildkälla, Dagens juridik.

Detta görs så gott som uteslutande med illegala vapen och som nämnts på denna blogg i en artikel om hybridkrig ligger sådan oro i främmande makts intressen. Men vi är med nationell politik nu långt gångna att sätta detta verktyg i denna främmande makts händer och skapa förutsättningar för att destabilisera landet. Det är farligt.

Regeringens faktiska åtgärder så långt består i att angripa legala vapenägare som jägare och sportskyttar med försvårande bestämmelser. Ett slag, inte i luften, men väl på oskyldig tredje man. Och sådant fäktande utan stöd i fakta och forskning skadar mer än det gör nytta. Det undergräver förtroendet för vår statsmakt, även det farligt.

Det är hög tid nu att istället de bakomliggande orsakerna till våldet och otryggheten får komma fram i debatten så vi kan få åtgärder på plats återvinna en jämnare könsbalans och stävja våldsspiralen, liksom verkningsfulla sätt att lindra effekterna av den utvecklingen som sker intill dess vi når en könsdemografisk balans igen, så som skärpt tullkontroll utökade polisinsatser och skärpta straff.

Men handlar det ändå inte bara om volymer?

Nej, inte alls.

Men givetvis är det värt att notera att både migrationens volym och dess sammansättning i form av stor könsskevhet varit så omfattande att den lyckats rubba könsbalansen i befolkningen som helhet till den grad att vi nu är det mest extrema landet i världen avseende skev könsbalans. Skevheten har varit helt omotiverad. UNHCR har visat att könsfördelningen i de globala flyktingströmmarna är jämn.

Skevheten är också helt omotiverad. Flyktingströmmarna globalt sett har en jämn könsfördelning.

Så, mitt i denna volymdebatt, vill jag göra en poäng:

Vi behöver ett i det närmaste totalt stopp för flyktinginvandring av ännu fler unga män och en ökad repatriering av samma kategori till de länder där situationen nu medger det.

Annorlunda uttryckt behöver den migrationspolitiskt negativa särbehandlingen av kvinnor som lett till problemen i Sverige nu under en längre tid kompenseras genom positiv särbehandling.

Denna åtgärd kan liknas vid att sluta hälla bensin på brasan, i det att fler åtgärder än så krävs för att släcka elden men att det likväl är det logiska första steget för att stävja det ökande våldet och otryggheten.

En ytterligare poäng att göra är att könsskevheten generellt är större i bostadsområden, skolor, regioner med hög andel utländskt ursprung, det följer tydligt av Balis diagram visat här ovan. Att motverka ytterligare segregation av dessa områden är därför också ett sätt att nå bättre könsbalanser och därmed ökad trygghet och mindre våld i dessa mest utsatta områden. Det är att likna vid försök att släcka brasan.

De kan dock inte, som hitintills, fortsätta med det beteende som blundar för elden och bortförklarar lukten av rök i maktens och medias segregerade korridorer. Det gör blott för var dag som går släckningsarbetet mer omfattande.

Kommentarer:

Lämna ett svar